I need you

2

2 dagar efter flytten så var det dags för skola. Jag och tvillingarna har fått väldigt bra relation och dom sa att vi 3 skulle gå tillsammans till skolan.

Klockan är 07:35 när jag går utanför dörren. Jag hänger upp väskan över axeln och går till Marcus och Martinus hus. När jag står utanför dörren hinner jag inte ens höja handen innan jag möts av Marcus glada ansikte."Hej!" säger han och ger mig en kram. "Hej" Ler jag. "Martinus kommer nog snart" Säger han och ler.

När Martinus har kommit ner så går vi 3 tillsammans till skolan. "Så.. Vilken klass går ni i?" frågar jag för att förhindra en stel tystnad. "Marcus går i 7:1 och jag i 7:2" svarar Martinus och jag ler. "Jag ska börja 7:1" säger jag och ler större. "Yay!" skrattar Marcus och sedan fortsätter vi våran väg till skolan.

*

När vi är framme så ska jag gå till rektorn för att få mitt schema och skåps nyckel och alla skol grejer, ni vet. "Vill du ha hjälp att hitta rektorn?" frågar Marcus med ett höjt ögonbryn när han ser min förvirrade min. "Haha ja tack" ler jag och Marcus visar mig vägen till rektorns kontor. "Tack för hjälpen!" Ler jag och ger Marcus en kram. "Så lite så" säger Marcus och besvarar min kram. "Vi ses sen!" säger Marcus innan han går sin väg.

Jag knackar försiktigt och sekunden efter öppnas dörren av en kvinna i kanske 40 års åldern. "Hej! Du måste vara Clara, följ med mig här" Säger rektorn och öppnar dörren så att jag ska kunna komma in. Jag ler och sätter mig på stolen som är framför hennes skrivbord. "Så, jag är Maria, din rektor och du ska då börja i 7:1" jag nickar och Maria tar fram ett papper. "Här har du ditt schema" Hon tar en paus och tar fram massa olika böcker och mappar och lägger fram det på skrivbordet. "Här är alla mappar och böcker som du behöver och.." hon tar en paus och tar fram ett lås och en skåps nyckel. "Jag kan hjälpa dig att ta grejerna, ta nyckeln och låset så tar jag resten" ler Maria och tar upp alla grejer. "Tack så mycket!" Jag tar upp nyckeln och låset och jag går till mitt skåp.

*

Nu står jag utanför klassrumsdörren och har precis knackat. Jag är så nervös, alla blickar kommer antagligen va på mig och läraren kommer be mig att beskriva mig själv eller nåt men så var det inte, dom ända blickarna som va på mig var Marcus leende och lärarens glada ansiktsuttryck. "Okej allihopa! Detta är Clara, eran nya klass kamrat, jag hoppas att ni behandlar henne med respekt!"säger läraren och blickar ut över klassrummet. "Förresten Clara, jag är Olof". Jag ler och han ber mig att sitta bredvid Marcus eftersom det är den enda lediga platsen, Marcus har kvar sitt gulliga leende och jag kan inte låta bli att le ett ännu större leende.

*

Efter skolan så har jag, Marcus och Martinus bestämt att vi ska vara hemma hos dom och ha Harry Potter maraton. Så när jag har hämtat alla grejer så går jag till Martinus skåp och väntar på honom och Marcus kommer upp bredvid mig. "Heiii" Skrattar Marcus. "Hei hei" skrattar jag.

Både jag och Marcus rycker till av min mobils skärande ljud.

Tristan
Hej

Jag
Hej! Saknar dig såå!

Tristan
Jaja

Jag
Va? Vad har hänt med dig?

Tristan
Jag ville bara säga att jag gör slut, bye

Jag slänger mobilen in i väggen och låter tårarna rinna, Tristan var mitt allt, Var det distansen som förstörde? Men varför kunde han inte ens hålla 3 dagar? Han är sjuk. Jag sjunker ner mot golvet och känner en hand på axeln och Marcus lena röst. "Clara vad har hänt?" frågar han oroligt. Jag bara skakar på huvudet och fortsätter att gråta hysteriskt. Som tur är så frågar han inget mer utan bara kramar om mig och smeker mig på ryggen. "Schh, Clara ta det lugnt" Säger han med en mjuk och viskande röst. "H-han g-gjorde slut" snyftade jag och jag känner ännu en hand på min axel. "Han är en prutt" säger en röst och jag skrattar svagt medans jag tittar vem det va, det var Martinus, såklart. Han ger mig ett vänligt leende.

Det tar inte så lång tid att få mig glad och jag är snabbt uppe på benen igen och vi är på väg hem mot Marcus och Martinus hus. "Vadå sa han bara, jag ville bara säga att jag gör slut?" Frågar Marcus och gör en irriterad min. "Ja, utan någon förklaring" säger jag och sparkar på en sten. "vilket äckel" säger Marcus och gör en äcklad min. Jag och Martinus börjar as garva av hans extremt fula min. Martinus lägger armen över mina axlar som stöd så att han inte ramlar ihop av skratt attacken. "Vadå?" Säger Marcus och kollar på oss med ett höjt ögonbryn. "Din min var så ful" skrattar jag och sätter handen på magen. "Jag kommer kissa på mig" Skrattar Martinus och även han lägger sin hand på magen. "Okej det räcker nu" Muttrar Marcus och börjar gå ifrån mig och Martinus. Jag andas några djupa andetag innan jag tittar bak och ser Martinus ligga på marken och skratta. Jag räcker fram handen och han tar genast i mot den sedan springer vi ikapp Marcus och jag hoppar upp på hans rygg och vi båda ramlar på marken. "Clara!!" skriker Marcus och reser sig upp. Han börjar borsta av sina kläder och jag ser upp på honom med ett höjt ögonbryn. "Vad hände med mig?" frågar jag och gör en ledsen min. Han kollar ner mot mig och gör en ursäktande min och sträcker fram handen. Jag tar emot den och han rycker upp mig så snabbt att jag ramlar in i hans famn. Jag tittar upp och ler. Han ler tillbaka.

*

När vi är hemma sätter vi oss i deras soffa och pustar ut, vi hade en spring tävling och gissa vem som vann.. Inte jag i alla fall. Jag var några meter bakom dom om vi säger så.. hehe.

"Ska du på fotbolls lägret nästa månad?" Frågar Martinus efter några minuters tystnad. Jag hoppar till av förvåning och kollar på honom som att det vore något fel på honom. "Va? Nej ingen har berättat det för mig" Säger jag och gör några gester med armarna som får Marcus att börja skratta. "Men sluta ditt bajs hål" Säger jag och korsar armarna över bröstet. Marcus skrattar bara ännu mer, antagligen av mitt ord val och jag tittar istället på Martinus och han bara rycker på axlarna. "Han är konstig" Säger Martinus och jag nickar. "Väldigt" ler jag. "men lägret är om ungefär en månad och det kommer vara 3 årskullar med på detta läger, lägret är i 3 veckor och man har stugor som man bor i, det är nästan som i en skola utom att man har egna stugor och man spelar fotboll istället för att ha lektioner" Ler Martinus och reser sig upp. "Det är 04, 03 och 02" säger han och plockar fram massa dvd skivor. "Jag ska prata med mamma men jag kommer antagligen att gå" säger jag och vänder blicken mot Marcus. Han är otroligt vacker. Hans perfekta konturer i ansiktet, dom vackra bruna ögonen och dom svarta ögonfransarna som ramar in hans ögon. Han blonda hår som ligger perfekt på hans huvud. "Hallå, Clara lyssnar du?" hör jag Martinus säga och jag vaknar upp från min dag dröm. "Va?" säger jag och vänder blicken mot Martinus. "Nä du var ju fullt upptagen med att stirra på Marcus" säger han och ger mig ett peddo smile. Det hettar till på mina kinder och jag tittar ner. "Hon rodnar!" skrattar Martinus och det får mig bara att rodna ännu mer. "Okej kan vi titta på filmerna nu?" frågar jag och dom nickar. Jag sätter mig på Marcus vänstra sida och dom startar filmen.

Detta va den bästa kvällen någonsin.