Vit Lögn - Kriminalroman

Kapitel 2

Rev 2019-03-11

Jag, Per Åström, jobbar på Rikskrim med allehanda brottslighet. Jag är 63 år gammal och har hunnit skaffa mig en bred erfarenhet när det gäller kriminalitet och polisarbete. Som i alla yrken finns en vardag och för mig består den mest av olika utredningar om mord och grov misshandel i samband med organiserad brottslighet. Även den som sträckte sig utanför Sveriges gränser.

Mina barn, 22 och 24 år gamla, en tjej och en kille, var på besök idag. Jag var skild sedan 6 år tillbaka och levde ett liv på Söder i en lägenhet intill Mosebacke Torg. Den var lite för stor för mitt behov. Men planen hade varit att barnen skulle få ha var sitt rum. De var nu stora nog för att flytta till egna lyor, vilket de båda gjorde förra året. Så nu hade jag omvandlat ett av rummen till arbetsrum där datorn placerats, men även en synt med avsikten att jag skulle lära sig att spela betydligt bättre än vad mina baskunskaper medgav. Men det hade bara blivit planer och de kurser jag tänkte gå, blev aldrig av.

Det faktum att jag hade en bred erfarenhet av att utreda organiserad brottslighet gjorde att jag några gånger fått ta hand om det som ännu inte blivit ett brott utan måste bevakas i preventivt syfte. Tex hade jag fått ta hand om en utställning av Prinsessan Dianas juveler här i Stockholm på Slottet. Den normala bevakningen sköttes av vaktbolag men det fanns enligt SÄPO vissa rykten om att något kunde hända och att den brittiska regeringen hade vädjat om en bevakning från svenska myndigheters sida. Det skulle väl vara pinsamt för både den svenska och brittiska regeringen om något skulle försvinna. Den utställningen var för 8 år sedan.

Till de mer märkliga uppdragen jag haft hörde en utställning av Fransk Bulldogg på Kolmårdens djurpark. En kennel från Frankrike besökte djurparken och ställde ut på en tävling med likasinnade från Sverige. Vad som tilldrog sig polisens uppmärksamhet var det faktum att ett antal terrordåd hade utförts i Frankrike och målen tycktes alltid vara offentliga evenemang av olika slag. Någon på SÄPO ansåg att eftersom utställningen kom från Frankrike och den geografiska platsen var både känd och gjorde det lätt för terrorister att försvinna in i havet av besökare, så var detta ett presumtivt mål att bevaka.

Vid ett av besöken på Kolmården, som jag gjorde i syfte att rekognosera parken, satt en skolklass ledd av ett par lärare. En lugn klass med intresserade elever som läste på skyltar och frågade sina lärare om saker de inte förstod.

Jag stod vid staketet till Savannen och beundrade girafferna. De var två stycken som avnjöt sin lunch ur matlådor som satt placerade högt ovan mark. Klassen kom traskande efter den lilla vägen och stannade intill mig.

"Jobbar du här" kom ett av barnen fram till mig och frågade. "Nej jag är bara här och tittar" sa jag, "gillar giraffer för de är så vackra och ståtliga."

"Ståtliga? Vad betyder det?" svarade barnet tillbaka. Nu hade biologilektionen svängt över till svenska språket.

"Det är när något är vackert, stiligt och praktfullt" kommenterade jag tillbaka.

Den kvinnliga läraren som fram och sa "Du verkar ha lärartalanger? Du får ursäkta mina frågvisa barn! De borde störa mig i stället för dig."

"Har alltid tyckt att läraryrket varit inspirerande och utvecklande, men jag är inte lärare" sa jag och bet lite i tungan för att inte avslöja mitt yrkesval. Och framför allt inte vad jag gjorde här.

Klassen gick iväg och tjattrade om allt möjligt, mest om att de skulle se tigrar snart och de var farliga. De tuffa eleverna försökte bräcka varandra med alla saker de skulle göra med tigrarna.

Jag promenerade runt i parken och tänkte på läraren, som jag tyckte lät väldigt trevlig och så var hon snygg också i sitt bruna halvlånga hår.

Jag gick iväg mot området där Delfinariet ligger. Här samlas mycket folk och det kunde bli ett möjligt mål för terrorister. Apropå mål, tänkte jag, jag börjar bli hungrig och det kändes speciellt när jag passerade Bamses Värld, alldeles intill torget i Småköping, där ligger Farmors kök. "Här serveras köttbullar och pannkakor av Farmors egna recept och pannkaksmenyn är ekologisk rakt igenom. Glöm inte att testa Farmors populära smultron- och jordgubbssylt och avnjuta utsikten över Småköping" ropade en skylt till mig och framför allt till de barn som passerar.

Det får bli barnmat idag, tänkte jag, köttbullar på Farmors vis, lät inbjudande. De serverades med potatismos och gräddsås. En tallrik placerades på min bricka. Helst skulle jag vilja dricka lättöl men marknaden för det hos Farmor var liten, så det alternativet fanns inte. Fick bli lingondricka istället.

"Får jag plats här" frågade jag.

Sådär 25 ungar satt vid alla bord och det fanns ett par platser lediga bredvid läraren som jag träffade vid Savannen och girafferna.

"Slå dig ner här" sa läraren. "Lisa heter jag."

"Per" sa jag, lite omtumlad av den omedelbara presentationen.

Detta var inledningen på en relation som skulle leda vidare, men det visste jag inte då!