Kapitel 11

6 0 2
                                    

"Till det här jobbet måste jag ha några som hjälper till," tänkte Harry, "några som är skickliga på inbrott i bilar förstås, men inte heller skulle dra sig för att vara hotfulla och i nödfall kunna döda. Men även en person som han utan vidare skulle kunna lämna i kölvattnet om det krisar sig. Någon som han skulle kunna lita på men som han inte var för mycket kompis och bundis med. Kent är som klippt och skuren för detta och med en ekonomisk övertalning tog han nog på sig jobbet. En fördel är att han inte är från Stockholm och omedelbart känd för varken polis eller den undre världen. Rykten sprids fort och eftersom staten är inblandad, har säkert polisen satt på sig de stora öronen."

Det är ett under att Harry lyckats hålla sig undan lagens långa arm. Narkotikalangning är ett allvarligt brott och ett område som polisen har relativt lätt att spana på. De som fastnar i nätet, är inte de fulaste fiskarna. De håller sig undan medan småfisken fastnar i garnen. Detta vet alla och även Harry.

Lyckade affärer i den här branschen måste alltså basera sig på ett nätverk som lätt kan repareras om en maska går sönder. Harrys nätverk var inte jättestort men de personer han hade som medlemmar, arbetade effektivt och var för det mesta lätta att samarbeta med. Men visst hade han ibland fått ta i med hårdhandskarna.

Harrys kontakter sträckte sig från Mellansverige upp till Sundsvall.

Kent Schröder huserade i Sundsvall och jobbade som gatulangare där och i närliggande orter. Kent hade blivit en rätt lönsam för Harry.

Harry visste namnen på de lokala förmågorna och var de höll till. Det hade han tvingat Kent att berätta. Förevändningen var att om det hände Kent något, skulle kontakterna kvarstå. En trygghet för alla parter.

En av de här personerna var Åke Larsson som jobbade i mycket liten skala och hade haft kontakt med en annan importör i Stockholm. Denne kunde inte hålla sams med andra gäng där och en dag tog ett av gängen saken i egna händer och såg till att importören "försvann." Därmed blev Åke "föräldralös" och detta hade Harry luskat ut så han åkte till Torpshammar och "övertalade" Åke att knyta sig till honom via Kent i Sundsvall.

Tyvärr var Åke lite svårflirtad så det fick bli en övertalning med pistolen på bordet och hot om tips till polisen. Åke protesterade vilt och kallade Harry för jävla 08 och lite andra fula ord. Åke utdelade till och med ett knytnävsslag som missade och Harry fick bruk för pistolen som avlossades i taket på Åkes hus. Kulan for rätt igenom plankorna och oturligt nog träffade brännvinsapparaten på övervåningen. Om det var hålet i taket eller apparaten som chockade Åke mest, vet vi inte, men han blev vit i ansiktet och lugnade sig senare.

Besökare undrade varför där var ett hål i taket och Åke svarade att det var ett kvisthål.

Åke gick med på uppgörelsen.

I Harrys planering fanns att han skulle skriva ett hotbrev till den envisa polisen och hota med att om han inte avstår uppdraget när det gäller det amerikanska besöket skulle något otrevligt inträffa. Han trodde väl inte att ett sådant brev skulle få polisen att avstå, men planen var att han skulle bli distraherad och bitvis tappa fokus på uppdraget. På väg hem från Torpshammar postade han brevet i en låda på en liten ort. Borde nog vara framme redan i övermorgon.

Nu får du läsa hur det går i Eboken eller i den trckta boken. Slutet blir en överraskning och mycket spännande. Vålkommen!  ISBN och försäljningsställen hittar du i biblioteksinformationen.

Vit Lögn - KriminalromanWhere stories live. Discover now