Kapitel 5 - Gris

2.8K 118 10
                                    

Kapitel 5 - Gris

Jag satte mig sömnigt upp i sängen, gäspade stort och drog en hand genom håret samtidigt som jag såg mig omkring i rummet. Det ser ut som en bomb slagit ner här. Mitt överkast låg lite halvt på golvet och min fot stack ut ur ena endan av sängen, en svart t-shirt låg slängd över pallen nedanför sängen tillsammans med ett par vinröda jeansshorts och det låg några udda prylar på skrivbordet, bland annat min hårborste, en sliten pocket bok, en till t-shirt och en…sko!?! Det låg en hög med slitna pocket böcker under skrivbordet, det låg en till sko nedanför fönstret tillsammans med ett antal klädesplagg och min datorsladd hängde över taklampan. Hur…? "Jag är en sån GRIS!" Jag stönade och föll tillbaka mot högen av mjuka kuddar bakom mig. Under den veckan jag bott här så har jag redan gjort det här stället till en svinstia. Jag måste städa. Jag stönade igen och rullade klumpigt ur sängen och slog huvudet i det lilla bordet bredvid sängen. "Aj.." Muttrade jag surt och höll handen för bakhuvudet. Jag sprakade loss mina ben ur överkastet och slängde upp det på sängen innan jag hävde mig upp och sträckte på mig. Jag samlade upp mitt hår i en slarvig knut med en hårsnodd jag hade runt handleden och började bädda sängen. 

När den sista kudden låg på plats och sängen faktiskt såg ut som något man kunde sova i istället för en hög av täcken och kuddar, vände jag mig mot resten av rummet och började plocka upp klädesplagg från golvet. Jag slängde några t-shirts över axeln och vek ihop ett par jeans och la på pallen nedanför sängen tillsammans med stor t-shirt som det stod Led Zeppelin på. Jag öppnade dörren till garderoben och vek ihop t-shirtsen och la ner dom i en av lådorna i byrån innan jag hängde upp ett par jeans och en skjorta som hade ramlat ner från sin plats på klädstången. När garderoben såg ren ut igen så suckade jag och stängde garderobsdörren med en smäll. Ett rum avklarat. Jag stönade när jag såg röran i resten av rummet och lutade huvudet mot det svala träet i garderobsdörren. Jag hatar att städa. Jag blåste surt några lösa hårstrån ur ansiktet innan jag rätade på mig och började städa resten av rummet. 

Jag flinade och justerade nöjt positionen på min hopfällda dator på skrivbordet innan jag snurrade runt för att beundrar resten av mitt verk. Jag var riktigt stol över mig själv faktiskt, en timme. En timme för att göra den här svinstian skinande ren. "Jag borde få ett pris.."muttrade jag för mig själv innan jag föll ihop i en hög på sängen med huvudet ner i kudden. Allt städande gör mig trött. "Denise?"                                                                                      Jag stönade ner i kudden. "Sandra inte nuuu." Gnällde jag och grävde mig djupare ner i kuddhögen. "Denise, det är någon här som vill träffa dig." Jag drog upp en kudde ur högen och placerade den över mitt huvud i ett försök att ignorera henne. Så trött… "Denise?" Jag grimaserade irriterat. "Jag vill inte." En ny röst svarade mig genom dörren och jag stönade högt. "Jag kommer in oavsett om du vill eller inte kissen, jag är uttråkad."                        "Försvinn.. Grymtade jag surt. Jag är ingen leksak du kan leka med när du är uttråkad." Jag hörde hur dörren öppnades och jag lyfte irriterat på huvudet för att blänga på honom. "Försvinn." Han flinade och nöp tag i min näsa.  "Komigeeen Kissen." Jag slog bort hans hand. "Rör mig inte." Aiden flinade roat och drog en hand genom sitt mörka hår. "Inte varje dag man hör det." Jag himlade med ögonen och begravde huvudet i kuddarna igen. "Idiot." Något träffade min rumpa med en ljudlig smäll, hans hand antagligen och jag nästan flög upp ur sängen. "Vadfan Aiden!?" Han flinade och ryckte på axlarna. "Man svär inte åt folk, svär man blir man straffad, enkel uppfostran Kissen." Jag blängde mordiskt på honom. "Rör mig igen, och jag dödar dig." Han skrattade lågt och skakade sorgset på huvudet. "Jag skulle vilja se dig försöka." Jag stönade bara till svar och försvann in i garderoben. Aiden försökte följa efter mig in men jag smällde snabbt igen dörren framför näsan på honom. Jag hörde honom fnysa missnöjt genom dörren och jag flinade nöjt för mig själv innan jag vände mig mot klädstången. Jag drog ner en röd flanell skjorta och ett par svarta jeansshorts och började byta om. Jag hade precis knäppt den sista knappen i skjortan när jag hörde Aidens irriterande röst tränga genom dörren. "Är du klar snart!?" Jag himlade med ögonen och öppnade dörren. Rakt i ansiktet på Aiden. Aiden stönade och snubblade bakåt några steg. "Vadfan!?" Jag kunde inte låta bli utan började skrattade högt. "Din..Mer skrattattacker…Idiot!" Jag skakade på huvudet och höll mig för magen. Aiden blängde surt på mig. "Så jävla kul är det inte." Jag nickade frenetiskt och skrattade bara ännu mer innan jag kom på vad han just sagt. Så jag tog två steg fram och gav honom en rak höger. Aiden stönade av smärta och snubblade chockat ännu några steg bakåt och slog i väggen. "Svär inte." Flinade jag och bakade ut ur rummet. Jag hörde honom skrika bakom mig. "Var glad att du har nio liv Kissen!" Jag skrattade bara och sprang ner för trappen. 

När jag kom in i köket hittade jag en lapp på bordet. "Anton jobbar till fem, jag ska hjälpa till borta vid soppköket, kommer inte förs sent. Uppför dig och var snäll mot Aiden!" Jag höjde på ena ögonbrynet. Hon lämnade mig ensam, med Aiden. Med Aiden av alla människor. Och vem "hjälper till" på ett soppkök egentligen? Jag suckade och öppnade kylskåpet. "Dom är för bra för mig." Viskade jag till juicen på andra hyllan. Jag stod så någon sekund och bara betraktade juicen, som om jag förväntade mig ett svar. När jag inte fick något suckade jag tog ner juicen från hyllan och stängde dörren till kylskåpet med en smäll. Jag letade fram ett högt glas ur ett av köksskåpen och hällde upp juice det innan jag placerade juiceförpackningen i kylskåpet igen och sjönk ner på en stol med juiceglaset i handen. Jag trummade med fingrarna mot bordet samtidigt som jag kollade ut genom fönstret och tog en klunk juice. Klampande steg hördes bakom mig och jag kunde inte låta bli att flina när jag vände mig om. Aiden kom in klampandes i köket med handen för sitt högra öga, men det vänstra ögat var fixerat på mig med mord i blicken. Jag bet mig i läppen för att inte skratta. Han såg inte klok ut. Han pekade på mig med ett anklagande finger. "Om jag får en blåtira så ska jag fan se till att du också får en, jag har inga problem att slå ett tjej Kissen." Jag fnös och ryckte på axlarna. "Du skulle inte ha en chans." Aiden svarade inte utan gick bara förbi mig och fram till kylskåpet. Han började riva mellan hyllorna och muttrade något för sig själv och jag kunde inte låta bli att blänga på hans ryggtavla. Jag hatade att han bara klampade in här som om han ägde stället, som om han bodde här istället för mig. Jag bet mig i läppen igen. Men inte för att hindra mig själv från att skratta den här gången, mer för att inte slå Aiden över andra ögat också. "Idiot." Muttrade jag istället ner i bordet. Aiden snurrade runt och spände misstänksamt blicken i mig. "Ska jag förklara igen vad som händer när man svär eller?" Jag stönade, stjälpte i mig vad som fanns kvar av juicen, ställde mig upp och placerade glaset på diskbänken med en smäll. Jag skulle precis säga åt honom att han kunde sticka upp sin uppfostran där solen inte skiner när jag hörde ytterdörren smälla igen. "Aiden jag ska fan döda dig!" Jag vände mig förvånat om och möttes av en surmulen Evan. Han pekade anklagande på Aiden bakom mig och såg ut som om han skulle döda honom vilken minut som helst. "Du!" Jag hörde Aiden skrocka lågt bakom mig. "Ja, käre bror?" "Varför i helvete står Linnea utanför min dörr och undrar vad för jävla klänning hon ska ha, så att den matchar min… " Evan gjorde en paus innan han slog ut med händerna och blängde mordiskt på Aiden innan han äcklat viskade fram,"…Smoking!?" Jag vände mig om just i tid för att se Aiden brista ut i gapskratt. "Hon…Hon.." Han fick kämpa för att få fram orden mellan skrattattackerna. Aiden gick förbi mig och klappade sin bror på axeln. "Lycka..Till!" Skrattade han kvävt fram innan han började gapskratta igen. Evan slog bort hans hand från sin axel och knöt nävarna. "Fattar du hur svårt det var att bli av med henne!? Hon är en STALKER Aiden, en fucking stalker!" Han höjde nävarna som om han skulle till att slå Aiden när jag klev emellan dom. "Ok, ok, hej, jag bor här om ni inte minns det, inte ni. Och senast jag kollade, fräste jag. Så ville jag inte ha någon av er här. Varken i mitt rum, i mitt kök, och jag vill framförallt inte ha någon av era smutsiga händer på min rumpa!" Jag vände mig ett halvt varv och slog Aiden över bröstet. "Förstått!?" Jag vände mig ett halvt varv åt andra hållet och blängde på Evan också som nu stirrade chockat på mig med stora ögon. "Om du vill slå ihjäl din bror för att han bussade någon crazy stalker på dig visst, inte mig emot. Men inte i mitt hus." Jag pekade arg ut mot hallen. "Dörren ligger ditåt." Men istället för att skamset ta sin bror i handen och lämna huset, och mig ifred som jag föreställde mig, så böjdes hans läppar till ett kaxigt flin och han böjde huvudet åt sidan och kollade på sin bror över min axel. "Så du fick lite action trots allt hu?" Jag kunde nästan höra Aidens mungipor flyga upp i ett hånflin. "Klart jag fick, vad tar du mig för bror?" Deras händer slogs ihop i en highfive över mitt huvud och Evan skrockade lågt. "Snyggt." Det där var droppen. "Ut ur mitt fucking hus era uppblåsta jävla jubelidioter!" Vrålade jag och ryckte tag i håret på båda två och började dra dom mot hallen. Båda två skrek och försökte få mig att släppa men jag tog bara ett hårdare tag och sparkade upp ytterdörren med foten. Jag stannade till på trappen och höjde deras huvuden till min nivå. "Prata aldrig så om mig igen. Aldrig." Fräste jag innan jag våldsamt släppte taget om deras hår så dom stapplade framåt. Jag såg båda två blänga på mig och Aiden öppnade munnen och skrek, "Du ska få igen Kissen, jag rakar håret av dig när du sover!" Jag fnös och gick bara in i huset igen. Jag smällde igen dörren lutade mig mot det svala träet. Dom där idioterna kommer bli min död. 

Halaaaa, lämna en kommentar och VOTE ifall ni tyckte om detta kapitel, ÄLSKAR ER ALLA ;* 

Double TroubleWhere stories live. Discover now