Och nu satt vi här igen, i bilen tillsammans påväg till Paris. Jag med värk i rumpan och Oscar irriterad på mig, som vanligt. Men det var så jag ville att det skulle vara. Jag blev glad av det, trots att min rumpa gjorde något extremt ont.
"Vad gör du?" frågade jag Oscar när han svängde in till en liten affär vid sidan av vägen.
"Jag orkar inte med ditt tjat så ut och spring så du kan sitta ner resten av vägen" suckade han.
"Jag ska inte springa någonstans, jag ska köpa glass" yttrade jag bestämt innan jag klev ut ur bilen och stängde dörren efter mig.
Jag hann inte gå långt innan jag hörde en dörr öppnas och smällas igen bakom mig. Bara någon sekund senare slöt Oscar upp vid min sida och tog min hand i sin. Ett leende riktade han mot mig vilket jag direkt besvarade.
När vi valt våra glassar och även betalat satte vi oss på en bänk utanför affären. Ingen av oss sa någonting utan vi båda bara njöt av tystnaden och varandras närhet.
"Felix" yttrade Oscar och bröt tystnaden. Jag svarade med ett ''mm' vilket fick honom att fortsätta prata.
"Jag älskar dig"
Ett stort leende tog plats på mina läppar och även ett på hans.
"Jag älskar dig också Oscar"
***
Har fått min iPhone 7 nu och är fett glad!!
Åh Omar va fett bror å gilla tre av mina bilder på insta i lördags och Felix en idag💁🏽
