Han bor under trappan

Del 2

- En pojke? Vilken pojke?
Sandra kunde nästan inte andas. Vilken pojke skulle döda mamma?
Mamma reste sig upp från sängen, slätade ut skrynklorna på lakanet och gick ut ur Sandras rum.
Hennes fråga var inte besvarad.

På mattelektionen kunde Sandra knappt koncentrera sig. Det som alltid känts så lätt var nu bara en klump av siffror som var omöjliga att lösa. Sandra kom på sig själv med att inte lyssna på genomgången som fröken Carin höll på med. Informationen fångade inte hennes intresse och istället började hon pilla bort smuts under naglarna som tidsfördriv. Hon var som i sin egen lilla bubbla medan hon svagt hörde ett dovt mumlande utanför.

När Sandra kom hem låg en neongrön klisterlapp på bordet med en spretigt skriven text . Hon såg direkt att det var mammas handstil.
"Hej gumman! Jag måste flytta. Eller vi måste det. Du, jag och Edvard. Puss!"
Sandra var tvungen att läsa om texten flera gånger. Var det sant det hon skrev? Att de ska flytta?
Det måste ha varit för den där pojken hon pratade om!
    Sandra kände en obehaglig oro sprida sig i kroppen. Hon kände sig obekväm och var tvungen att tänka igenom allt. Varför skulle de behöva flytta? Och vilken pojke skulle döda mamma?
Allt hade varit så besynnerligt den här dagen. Sandra hade en egendomlig känsla av att någonting inte stod rätt till med mamma. Hon måste ta reda på vad hon menade imorse. Nu. På en gång.