Del 3

194 5 7
                                    

Sandra hävde sig upp på köksbänken och satte sig. Hon tänkte sitta där ända tills mamma kom. Tankarna snurrade runt i huvudet tills hon blev alldeles yr. En pojke? Vilken pojke skulle vilja döda mamma?
Hennes tankar färdades iväg med rekordfart till Vilgot. Han hade alltid varit stökig och bråkig. Flera gånger har han blivit hotad att bli relegerad från skolan.
Men, tänkte hon. Så kan det inte vara. Mamma vet ju mycket väl vem Vilgot är. Hon skulle ha benämnt honom med namn om det var han det var.

Efter en timmes väntan tröttnade Sandra och hämtade en nyhetstidning att bläddra i. Som vanligt fanns det stora ifyllda rubriker som utropade om mordförsök och inbrott. Hon ögnade igenom en händelse från gårdagen och suckade över de idiotiska människorna som bröt sig in i någon annans hem. Varför kunde man inte låta varandra vara?
Sandra hörde ett bankande utanför. Hon försökte se ut genom köksfönstret, men persiennerna var neddragna och det var omöjligt att se vem som stod utanför.
Med ett lätt skutt var hon nere på golvet igen och gick för att kika igenom nyckelhålet på dörren. Någonting måste ha täckt för, för det var alldeles svart.
Sandra tänkte inte så mycket på det och sköt upp den bruna trädörren. Den gnisslade lite och öppnades. Framför henne stod en kort människa med ansiktet täckt av en mask och bar sönderrivna och solkiga kläder.
Sandra hoppade till av rädsla när hon fick syn på personen. I flera sekunder stod de bara där och tittade på varandra.
Det enda hon kunde få reda på genom att genomskåda pojken från topp till tå var att han var mycket mager, klädd i gamla och smutsiga kläder och att han antagligen inte hade duschat på ett tag.
Sandra visste inte om hon skulle säga något eller vänta på att han skulle göra det. Det blev en ekande tystnad och Sandra kunde endast höra sitt hjärta dunka. Hårt, hårt, dunkade det med oregelbundna mellanrum.
Pojken, som hade haft sin ena arm bakom ryggen, drog nu fram en sliten hammare från den gömda handen.
    Sandra tittade skräckslaget på pojken. Vad tänkte han göra?
Han höjde hammaren, tittade rakt in i Sandras ögon och svingade den, rakt mot Sandras huvud.

Han bor under trappanWhere stories live. Discover now