Gomenasai

45 1 0
                                    

Tidigt på måndags
morgonen vaknade jag,men jag går inte upp. Jag bara ligger där och tänker. Tänker på Hiyari. Jag kunde inte sova igår pågrund av att jag grät över henne. Jag skulle vilja slå ihjäl den mannen som gjorde det.. Men han var redan död , likaså 200 andra människor. Och emellan alla de 200 människorna fanns min Hiyari, den viktigaste, finaste människan som funnits. Det har gått en vecka sen begravningen för alla som varit med i flygolyckan, men jag kunde inte släppa det. Hiyari hade hela sitt liv kvar ju...
-Yuki? Är du vaken? Det var min lillasyster Mika som kom in och satte sig i min säng. Hon hade tårar i ögonen. Mika är 12 år och hade varit Hiyaris lillasysters bästa vän. Jag kramade om henne. Det kändes skönt att krama henne igen för när man kramas rinner allt ur en för stunden.
-Yuki? Sa Mika senare.
-Aah?
-Visst kommer Taea och Hiyari få det bra i himlen?
-Ja, såklart dem har. I himlen så får de allt vad de hade inte hunnit få. Och de kollar säkert på oss nu, sa jag och log mot henne.
-Gomenasai, sa Mika, nickade och sprang ner för att gå till skolan.
Jag skulle inte gå till skolan idag heller. Även om jag inte gått till skolan dem senaste 7 dagarna...
Mamma kom inte upp till mig idag för att hon visste att jag inte ville gå till en skola full av frågande och intresserade mobbare, och hon visste att jag inte ville prata.

Trots att tankar for runt i huvudet på mig så somnade jag snart ändå.

----------------------------------------------

Hej! Det är jag som är Tjejen som skriver denna bok. Jag hoppas verkligen att ni tyckte om kap 1, och att ni är taggade på att läsa kap 2!!!

Lu HanWhere stories live. Discover now