Badboy good kiss

5.

Hej på er! Äntligen kommer ett nytt kapitel. Hon på bilden ovan är så jag föreställer mig Hannah men ni kan ju tycka att hon ser ut hur som helst.💗

----------------------------------------------

Carters POV

Jag går ned för trappan. Endast iklädd ett par gråa mjukisbyxor. Där sitter alla killarna och Lina. Allas blickar faller på mig.
- Godmorgon på er oxå, säger jag med min morgon röst.
- Godmorgon, mumlar någon tillbaka.
- Jag går upp och hämtar Hannah, säger Lina ivrigt innan hon börjar springa upp för trappan.
Jag ser hur Andrews blick har fastnat på hennes rumpa innan hon försvinner.
Jag suckar bara och går vidare till kylskåpet.

Hannahs POV

Jag vaknar av att låset på dörren vrids om och in kommer en tjej med brunt hår uppsatt i en bulle mitt på huvudet.
- Kom vi måste gå ned och äta frukost, säger hon med ett leende på läpparna.
- Va? Säger jag nyvaket.
- Jag är Lina, du är Hannah och vi ska ned och äta frukost, säger hon och nästan hoppar av glädje.
- Men vad gör du här, säger jag och fattar ingenting.
- Jag blev kidnappad för ungefär två år sedan, man vänjer sig, kom nu, säger hon och går fram till sängen och drar upp mig.
Vi går tillsammans ned för trapporna, när vi kommer in i köket tystnar alla.
- Godmorgon snygging, säger den blonda som hämtade mig igår.
- Det är Kevin, säger Lina och går och sätter sig.
- Du kan ta yoghurt ur kylen, skål i första skåpet till vänster och bestick i lådan högst upp, säger Carter och jag nickar bara till svar.

Aidans POV

Jävlar vad snygg hon va när hon stod där i endast en T-shirt som slutade precis under rumpan. Hon öppnade luckan för en skål och när hon sträckte upp armarna blottades hennes snygga rumpa. De rosa spetstrosorna satt perfekt. Alla stirrade på henne tills hon tillslut fick ned skålen, hällde upp yoghurten och satte sig bredvid mig. Vi åt frukosten under tystnad.
- Jag går upp och byter om, Sa Hannah tyst när hon ställt ned sin tallrik i diskmaskinen.
- Ja följer med, sa jag och hon gav mig en frågande blick.
- Så du inte rymmer eller så, sa jag innan någon hann fråga.
- Mm okej, sa Hannah innan hon försiktigt började gå uppför trapporna till sitt rum.
Jag hade hela tiden blicken på hennes rumpa vilket hon tydligen märkte eftersom hon när vi kom upp sa:
- Vad vill du och kan du sluta titta på min rumpa.
- Inget, sa jag och höll oskyldigt upp armarna i luften.
- Nej, ingenting, sa hon och tog ett kliv fram.
- Ingenting, sa jag medan jag tittade på hennes läppar och lutade mig fram för att kyssa henne när hon slår till mig på kinden.
- Skulle inte tro de va, sa hon och gick in i sitt rum medan jag stod kvar med handen på kinden.
- Fan, sa jag till mig själv.
Kevin kommer springandes upp för trapporna och tittar oroande på mig.
- Vad hände, säger han och tittar på min hand som ligger mot min röd slagna kind.
- Hon slog mig, mumlar jag.
Kevin rycker på axlarna och går ned igen. Jag tar ett djupt andetag och går in till henne.
- Men oj, vad har hänt med din kind, säger hon och låtsas som hon inte vet något.
- Du hände, sa jag och smäller igen dörren bakom mig. Jag tar några kliv fram till hennes säng.
- Du ska få ångra det där, säger jag som nu står vid sängkanten.
- Mm, säger hon och kryper fram till mig. Hon ställer sig upp och kommer närmare.
- Jag kommer ångra det här också, säger hon och trycker sina läppar mot mina.
Jag tar ett fast tag om hennes rumpa och hennes händer vilar på min nacke. Sedan släpper hon kyssen och säger helt oberört "Hejdå" och skuttar ut ur rummet. Jag står helt stilla i säkert fem minuter innan jag kommer på mig själv.
- Din lilla hora, du är död när jag hittar dig, ropar jag. Den jävla slynan lurade mig. Hon flydde. Jag stormar ut ur rummet och ned i köket. Där sitter hon och äter Nutella på köksön.
- Din jävla idiot, ryter jag och tar några steg fram.
- Oj ville du också ha? För den är slut nu, säger hon fnissar. Hon hoppar ned från köksön och fortsätter in i vardagsrummet.

Hannahs POV

När jag kommer in i vardagsrummet sitter killarna där och spelar FIFA.
- Får jag vara med, säger jag och tittar på killarna som brister ut i skratt.
- Du lilla gumman, vi spelar FIFA inte My little pony, säger Kevin.
- Vad gulligt då, säger jag kaxigt och sliter åt mig kontrollen.
Det går lite trögt i början men kommer efter att tag in i det. Killarna var inte särskilt bra. Vi spelar i ungefär en timme innan jag reser mig upp.
- Vart är My little pony då? Säger jag och flinar. För jag kan lära er spela det oxå om ni vill?
- Jätte kul, säger Kevin.
- Det skulle ju vara trevligt att veta vad alla heter, säger jag och sveper med blicken över alla.
- Han heter Parker, säger Kevin och pekar på en solbränd kille med ljusbrunt hår.
- Han heter Andrew, säger Kevin och pekar på ännu en kille med brunt hår.
- Och han heter Nathan, säger Kevin och pekar på killen till vänster om Andrew med blont hår.
Jag tittar på alla och memorerar namnen i mitt huvud. Parker, Andrew, Nathan upprepar och hela tiden. Alla utom jag och Kevin går in till köket. Ja sätter mig bredvid honom.
- Ska vi spela, frågar jag och tar upp en kontroll.
Kevin ler mot mig och vi börjar spela.
Jag vinner första matchen och han andra.
- De var bara tur, säger jag och slår honom lätt på armen.
- Nej det är bara så att jag är riktig bra, svarar han och ler.
Vi stänger av och sätter på tven istället. Jag lutar mig mot honom och han lägger sina armar runt om mig. Jag stänger ögonen och somnar.