Sista dagen| Del 1

74 2 0
                                    

Jag ligger på rygg i min säng och stirrar upp i taket. Jag andas långsamt. Min bröstkorg reser sig upp varje gång jag andas in. Jag sluter ögonen och tänker tillbaka...
Jag och Samuel står på taket över min lägenhet i Göteborg. Vi står tätt ihop och han håller sin arm om mina axlar. Klockan är mitt i natten och Göteborgs fina hus lyser upp den mörka staden.
"Det är vacker" viskar jag. Han nickar långsamt. Jag ställer mig på tå och kysser honom på läpparna. Han gör inget, kysser mig inte tillbaka. Jag rynkar på pappan.
"Vad tänker du på?" Frågar jag. Han skakar på huvudet. Jag knuffar honom retsamt i midjan. Han släpper mig och går fram till kanten. Han tittar ner.
"Vad är det?" Säger jag och står kvar och tittar på honom. Han vänder sig om mot mig.
"Älskling.." Försöker jag. Han håller upp handen mot mig.
"Sluta" säger han kort. "När vi först träffades kände jag något, men jag känner inget längre" jag drar häftigt efter andan.
"Vad menar du? Gör du.." Börjar jag. "Gör du slut?" En tår faller ner för min kind. En vindpust sveper över oss. Han öppnar munnen för att säga nåt men ångrar sig.
"Men.. Varför?" Snyftar jag och sjunker ner på mina knän. Han står kvar ett tag.
"Förlåt" viskar han sedan och försvinner bort mot trappan vi kom upp på. Jag sitter kvar, gråtandes tills solen går upp igen.
Jag öppnar ögonen och plötsligt befinner jag mig i mitt rum igen. Jag torkar bort tårarna feån mina kinder och reser mig upp. Jag går bort till min spegel som står lutad mot väggen. I spegeln ser jag en kort smal tjej men ljust hår och blå ögon. Jag stryker bort lite hår från ansiktet. Plötsligt hör jag hur min mobil plingar till. Jag tar upp den ur bakfickan på jeansen och tittar. Jag har fått fler kommentarer på Ask.fm. Jag loggar in och läser.
"Han ville bara ha dig för din snygga rumpa" jag sväljer.
"Gumman, det är bara att inse. Det var inte äkta!" Jag drar med fingret på skärmen. Hela min ask är full med obesvarade frågor om Samuel. Jag stannar på en kommentar som får mig att kvävas. Det är från min förra bästavän, Caroline.
"HAHA, han vill inte ha dig längre. Du duger inte, men jag gör! HA" mitt hjärta dunkar snabbt.
Jag kan inte förstå varför Samuel gjirde slut med mig för att va tillsammans med Carro. Jag gillade henne, men hon började kommentera mig och mitt utseende på en taskigt sätt. Hon blev mer och mer elak. Det slutade med att alla jag någonsin litat på håll med henne och vände sig emot mig. Jag kastar ifrån mig mobilen. Jag tar på mig ett par blåa slitna jeans och ett vitt linne med spets detaljer. Jag tar en sista titt på mig själv i spegeln innan jag går ut ur mitt rum. Jag går ut till köket där mamma sitter med en ölburk i handen.
"Åh, hej gumman" slumrar hon och gömmer burken när hon ser mig. Jag ler mot henne.
"Drick inte för mycket idag mamma" säger jag milt. Och ler osäkert och tar upp burken igen. Jag tar ett äpple från fruktkorgen och går mot ytterdörren.
"Ingen frukost?" Säger hon. Jag viftar med äpplet. Jag drar på mig mina vita skor och min jeans jacka, jag min väska över axeln och går ut på gatan. Jag tittar på klockan jag har runt armen. 07:55. Det tar tio minuter till skolan. Jag kommer komma försent igen. Jag börjar springa, tar ett bet på äpplet och slänger det sen i en buske.
-
Fortsättningen kommer om npgra minuter!☺️

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: Oct 31, 2016 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

Run for lifeWhere stories live. Discover now