Jag gillar eld. En ljus, varm låga som jagar bort mörkret. Det är lugnande.
En annan sak jag gillar med eld är att den både kan ge liv, och ta det samtidigt. Precis som vi människor faktiskt.
Eld är en av de få saker som kan lugna ner mig när jag går galen. Men mamma låter mig inte bära runt på tändstickor. Hon tror väl att jag kommer sätta eld på mig själv. Med vilje.
YOU ARE READING
Den här boken är deprimerande.
PoetryIbland känner jag ingenting. Som om jag vore bedövad. Varken glädje, ilska eller sorg. Och det skrämmer mig. Det skrämmer mig så jävla mycket. *** Start: 26 November 2016 Slut: 07 Januari 2017 Det här är bara en bok. Det är inte en...
