112 // foscar

three

Jag sveper det sista ur glaset i min hand och ställer ifrån mig det innan jag går bort mot killen som jag redan spanat in och skapat mig en något sånär uppfattning om.

Med den höga musiken i bakgrunden trycker jag upp honom mot väggen och alkoholen som strömmar genom hans kropp gör honom villig till allt. Jag kysser honom djupt och låter tungor blandas in i kyssen för att han ska tappa fokus. Mina händer går samtidigt som på upptäcksfärd över hans kropp och lugnt grabbar jag tag om hans rumpa vilket får honom att stöna lågt och jag trycker mig mot honom för att uppehålla honom.

"Baby vi ses däruppe om fem, okej?" mumlar jag sedan sensuellt i hans öra och han ser på mig med en något dimmig blick innan han ivrigt stapplar bort mot övervåningen.

Jag i min tur torkar mig om munnen, fixar till frisyren och går sedan mot dörren med jackan över armen.

Väl ute på gatan drar jag på mig jackan och drar nöjt fram hans plånbok ur fickan som jag nöjt går igenom och hittar till min glädje kontanter.

"Idiot" mumlar jag nöjt för mig själv och stoppar pengarna i min egna ficka medan jag dubbelkollar att ICA fortfarande har öppet.

Väl på ICA plockar jag ner allt som saknas hemma i kylskåpet, vilket innebär det mesta, i korgen och visslar nöjt för mig själv.

"Felix?" hör jag en något bekant röst yttra och jag lyfter blicken och möter Oscars blick vilket får mig att sucka för mig själv. "Nämen du igen?" mumlar jag ointresserat och han ler svagt och ser på maten i min korg.

"Tycker pensionärerna om pasta?" frågar han med ett litet leende lekandes i mungipan och jag känner ett sting av irritation i bröstet. "Alla kan inte bo på Östermalm" yttrar jag med en vass röst och går irriterat mot kassan för att betala.

"Felix förlåt, hey jag menade inte så" försöker han yttra men jag ignorerar honom och slänger upp kontanterna på disken innan jag tar min kasse och går.

"Felix vänta, du glömde smöret" ropar han efter mig och jag ser motvilligt på honom och tar emot smöret när han kommer gåendes med det.

"Det blev fel, okej jag är ledsen..kan vi börja om?" frågar han försiktigt när jag motvilligt stannat till och möter hans blick. "Hur då börja om?" frågar jag misstänksamt och han sträcker fram handen.

"Oscar" yttrar han lugnt och jag kan inte låta bli att flina medan jag skakar hans hand. "Felix, så ypperligt trevligt att råkas" yttrar jag med en medvetet löjlig röst och han ler snett.

"Jag är påväg bort mot limon som står runt hörnet och väntar, slår du mig följe?" yttrar han sarkastiskt och jag får bita mig i läppen för att inte garva. "Ja men absolut, ska hem till min villa på Östermalm" yttrar jag lugnt tillbaka och vi delar en snabb blick innan båda brister ut i skratt.

"Okej vi tar det från början" yttrar han lugnt när vi lugnat oss och jag hummar tyst och sänder honom en mer noggrann blick.