Jag är så trött på att vara såhär. Jag är så trött på att alltid känna att jag aldrig räcker till. Jag alldeles för snäll, och alla använder det som ett slags vapen mot mig. Alltid gör jag massa saker för massa jävla människor och vad får jag tillbaka? Inget.
Jag är trött på att vara utanför, och jag vill inte längre känna mig osynlig när jag umgås med mina vänner. Det räcker med att vi är tre personer och på mindre än tio minuter så är det som att jag inte ens är där. Hur mycket jag än försöker komma in i samtalet så stöter de bort mig. Och till och med det får jag skiten för. En av de jag umgås med kan helt Random säga "hallå kan du sluta va så tyst eller" och jag gör mitt allra yttersta till att inte bryta ihop.
Ugh
