Ylar i natten

Häxan

Jag bär upp Liam på min rygg och börjar springa. Efter ett tag hör jag ljudet utav en massa människor som pratar och bilar som kör omkring, vi har alltså hittat en stad. Jag lägger ner Liam på marken och skiftar till människa, jag ska precis ta tag i Liam när jag inser att Liam fortfarande är i vargform. Så jag tar upp honom och gömmer honom i en buske så att ingen kan se honom sen springer jag till staden.

När jag kommer fram till staden ser jag mig omkring "Välkommen till New Bristhan" står det på en skylt.

New Bristhan?? Den staden har jag aldrig hört talas om. Tänkte jag.

Jag tittar runt lite mer och ser sen det jag letar efter En bil med en filt över flaket. Jag tittar runt om mig för att försäkra mig om att ingen ser mig sen springer jag bort till bilen. Inga nycklar sitter i så jag får väll tjuvkoppla bilen. Jag kör iväg mot skogen för att hämta Liam men innan jag hinner fram blir jag stoppad utav polisen.

-Du körde lite snabbt där va?, sa polisen när han kom fram till bilfönstret.

-Ehh...., var det ända jag kunde få fram.

-Får jag se ditt körkort?, frågade han snällt men jag blev stel utav skräck vi ordet KÖRKORT, JAG HADE JU TJUVKOPPLAT DENNA BILEN OCH JAG HAR JU INTE KÖRKORT!!!

-Ehhh...., sa jag och försökte att inte få ögonkontakt med polisen men jag måste ha sett skyldig ut för rätt som det var sa han.

-Äger du denna bilen?, och jag såg hur han fingrade på handklovarna bakom hans rygg.

-Ja, sa jag snabbt men kände hur skuldkänslorna kom inom mig och jag försökte svälja ner dom men dom kom tillbaka.

-Kan jag få se ditt körkort då?, frågade han lite irriterat och tog upp handklovarna bakom ryggen.

Jag ska precis svara när någon ropar "DET ÄR MIN BIL" jag blev stel utav skräck.
En dam kom fram till oss och visade polisen sitt körkort och sitt ägarskap.

-Vad gör denna flicka i din bil frun?, frågade polisen.

-Hon är min syster dotter, hon skulle bara sitta och vänta i bilen men hon måste ha råkat sätta igång den på något sätt, svarade damen.

Varför ljuger hon för polisen. Varför gör hon inte som alla andra skulle ha gjort om deras bil blev stulen utav en tonåring. Varför hjälper hon mig???, tänker jag medans hon säger hej då till polisen och hoppar in i bilen.

-Så vart ska du?, frågar hon mig och log.

Av någon anledning fick det mig att känna lugn och tillit för henne.

-Ehhh.... till utkanten utav skogen, sa jag och hon började köra.

-Så har du rymt hemifrån, frågade hon efter ett tag.

-Njaaa... något i den stilen kan man säga, svarade jag och hon började skratta.

-Vad heter du?, frågade hon mig.

-Summer, Summer Ewing, svarade jag.

-Okej Summer, själv heter jag Laura Fleetwood men du behöver bara säga Laura, sa hon och log.

När vi var framme vid utkanten utav skogen sa jag åt Laura att vänta i bilen medans jag hämtade min vän.
Jag tittade i busken och Liam låg fortfarande kvar. Nu fanns det bara ett problem kvar... Han var fortfarande i vargform. Jag tänkte så det gjorde ont i huvudet men det kan ju också vara såret från när James knuffade in mig i trädet.
Då kom jag på det, man ska med hjälp av en speciell växt kunna ändra en vargform till människoform. Jag letar och letar men hittar den inte så i förtvivlan springer jag tillbaka med Liam i famnen och hoppas att inte Laura svimmar av att se Liam i varg form. Men när jag kommer fram säger Laura.

-Din varulvsvän kanske behöver den här, sen ger hon mig exakt den växten jag letat efter.

-Me... Men hur??, frågade jag med darrig röst.

Då tog hon fram något som liknade en gammal pinne men jag visste att det var en trollstav.

-Är du HÄXA?!?, frågade jag ganska högt, lite för högt, folk började stirra hitåt och jag fick panik.

-Alltså inte en "Häxa Häxa" för dom finns ju bara i sagor, vad jag menade var...ehhh..., sa jag i hopp om att dom inte skulle fatta att Laura var en riktig häxa. Men efter att jag hade sakt "Dom finns ju bara i sagor" vände alla blickar och människorna fortsatte som vanligt.

Jag tog växten och höll den framför nosen på Liam och han blev genast till människa. Vi la in honom i bilen men nu visste inte jag vart vi skulle ta vägen. Vi var fast på ruta ett igen.

-Summer vad heter din vän?, frågade Laura.

-Han heter Liam, sa jag eftersom att jag vet att jag kan lita på henne.

-Vill du och Liam stanna hos mig ett tag, jag menar för det värkar inte som att ni ska någon annan stans, sa Laura och skrattade lite.

-JA!!! TACK LAURA, sa jag och kramade henne, sen var vi på väg hem till henne.