Spice

349 13 0
                                    

Senare på kvällen när jag hörde att James kom in i rummet stängde jag ögonen och låtsades jag sova. Jag kände hur James la sig i sängen och efter en stund började han snarka. Tack och lov för att han snarkar annars hade jag aldrig kunnat veta om han sov eller inte. Jag smög upp ur sängen och byte ifrån min pyjamas till ett par svarta jeans och en svart magtröja vilket kanske inte var det bästa valet eftersom att det var -17 grader ute men det är dom ända svarta kläderna jag har. Sen öppnade jag dörren försiktigt och kliver ut, stänger dörren så tyst jag kan efter mig, blir varg och springer så snabbt jag kan till ödehuset där Logan väntar. Jag är nästan där då jag ser Victoria och Chloe stå och prata precis framför ödehuset. Jag letar med blicken och ser Logan som står bakom dörren och vi får ögonkontakt. Han som är människa visar med händerna att jag ska gå ner på marken och krypa till honom så jag gör som han säger. Jag lägger mig ner på marken och börjar krypa hela tiden ekar det i mitt huvud Snälla låt dom inte upptäcka mig, Snälla låt dom inte upptäcka mig!!! Då och då pekade Logan ner i marken för att signalera att jag skulle gömma mig, så jag låg helt stilla i snön då ingen kan se mig eftersom att min varg är vit. När jag äntligen var framme blev jag människa och vi gick in. Jag stängde dörren försiktigt bakom oss sen var det bara jag och Logan i ett rum fullt med lådor och minnena från alla andra varulvar i flockens hem och förflutna.

Vi satte oss ner båda två och öppnade lådan som var Logans men inuti den fanns det vara en bok. Han blev chockad och man kunde se på han att han började minnas saker igen. Han tog upp boken ur lådan, men när han öppnade den sa han något konstigt ord och boken bläddrade fram till en sida som började lysa. Sidan blev till en spegel men den visade inte oss som en vanlig spegel skulle göra utan den visade två andra människor, en kvinna och en man. Då kommer det in en liten pojke i rummet som dom stod i och han säger något till kvinnan som nickar och bli till en varg som pojken sedan hoppar upp och rider på, varulvar spegeln visar 3 varulvar men frågan är vilka dom är och varför spegeln visar just dom jag menar det måste ju finnar flera tusen varulvar där ute.

-Min familj, säger Logan och jag tittar på honom men han tittar bara ner i boken och släpper den inte med blicken.

-Men hur kan du se dom genom en bok?, frågar jag.

-Jo, min morfar är en trollkarl så han gjorde den här boken till mig för att jag alltid i svåra stunder skulle kunna titta på dom och minnas mitt förflutna, svarade han utan att släppa boken med blicken.

-Vem är den lilla pojken?, frågar jag för att jag ser att Logan tittar mest på honom.

-Min lillebror Caleb, han blir 11 i år, svarar han och mina tankar flyger direkt in på Samantha och att jag har missat hennes tionde och elfte födelsedag. Hon måste vara helt förkrossad.

Vi sitter där ett långt tag och bara tittar i boken. När jag kollar på klockan blir jag inte förvånad när den visar 02:47 utan jag bara säger till Logan att vi nog ska gå och lägga oss. Till en börjar ville han inge släppa boken ur sina händer, men efter lite tjat så la han den i lådan och ställde lådan bland dom andra. När vi var på väg ut snubblade jag på en låda som stod mitt i vägen och som antagligen jag hade sätt ifall jag inte hade tänkt så mycket på Samantha. Jag ramlar ner på golvet med en duns och slår i huvudet hårt.

-Se upp med vart du går!!, ropar en röst.

Jag sätter mig upp och tittar mig omkring. Bara Logan här och han värkar inte ha hört rösten alls.

-Hallå?? Finns det någon Summer där!?!, säger rösten och det känns som att den kommer inifrån mig.

Jaha jag fattar, jag har fått en smäll i huvudet och blivit galen, tänkte jag men då säger rösten.

-Hahaha, nog har du fått en smäll i huvudet alltid men du är inte galen.

Kan rösten läsa mina tankar!?!, vänta så kanske jag kan kommunicera med den.

-Vem är du?, tänker jag och får snabbt svar.

-Jag är din inte varg, mitt namn är Spice och jag är här för att du väckte mig ur min tupplur.

-Min inre varg, jag har läst om dom tydligen ska alla varulvar ha en som valp och den ska hjälpa dig med val i livet och den ska också hjälpa dig att hitta din mate, men varför har du inte pratar förens nu?, tänker jag.

-Jag har pratat förut, när du var 3 år sa jag åt dig att kyssa Ethan och sen blev ni ett par, sa hon och lät väldigt glad.

-Men varför bara då, varför inte när jag var 5 eller när jag var 12 vart har du varit den senaste tiden!?!, tänker jag.

-Jag har sovit, efter den kyssen med Ethan blev du mer stark och självsäker så du tog beslut utan min hjälp och utan att ha någonting att göra så somnar jag lätt, svarar hon.

Och jag börjar tänka på en annan sak som hon ska hjälpa mig med.

...

Ylar i nattenWhere stories live. Discover now