Planen i värket del 4

340 15 4
                                    

Jag tittade upp mot Logan igen och när vi fick ögonkontakt kände jag lugn och tillit. Han var så snäll, lugn och hans kramar var dom bästa. Planen som bara skulle vara i några veckor blev till månade, som blev till år och innan jag visste det har det blivit vinter, jag började känna mig som hemma här. Det var bara en sak som var lite konstigt. Varje dag började på samma sätt:

Jag vaknar med James bredvid mig. Jag går upp och byter till vanliga kläder. Han vaknar och tittar på mig sen går han upp och ger mig en kyss. Han går upp och säger att han ska äta sen frukost så att jag kan gå före. Sen ser jag inte honom på resten utav dagen. Han går på morgonen och kommer hem på kvällen när jag har somnat. Sedan börjar allt om igen, dag för dag och natt för natt. Jag vet inte vad han gör men när han är borta får jag mer tid att hjälpa Logan som förresten är betan i flocken. Han får mig att skratta och le typ varenda gång han öppnar munnen.

Dena dagen började på exakt samma sätt som alla andra så efter frukosten skulle jag gå bort till Logan då jag ser Chloe gå mot ett övergivet hus med en låda i handen, hon tittar oroligt omkring sig typ som om hon ville vara hemlig. Om Chloe går mot ett övergivet hus med djur och kryp i och med en hemlig låda i händerna så är det något på gång. Jag följer efter henne sakta i vargform och varje gång som hon tittar bakåt gömmer jag mig i den djupa snön som ligger på marken. När hon går in i huset går jag med snabba steg efter och hinner precis bli människa och ta tag i dörren innan den stängdes. Väl inne i huset såg det helt annorlunda ut. Det var som ett stort vitt rum med massor utav lådor i. Jag skulle precis titta närmare när jag hör två röster komma emot mig, en tjej och en kille. Jag gömmer mig snabbt bakom en stor låd vägg. Och kilar ut genom små hål i lådorna.

-Bra jobbat Chloe, om några dagar kommer vi att få en ny luna som kan förs generationen Moon framåt, säger en bekant röst... vart har jag hört den?.... vänta... JAMES.

-Mmmm, sa Chloe med en ledsen röst.

-Chloe du är inte ledsen va?, frågar James lite oroligt.

-Ne eller nja, jag vet inte det gör ont att se dig kyssa någon annan, hör jag Chloe säga med nedstämd röst.

NÅGON ANNAN? TYP SOM MIG?, tänkte jag bakom lådorna.

-Oroa dig inte, när Summer har gett mig det jag vill ha så kommer det återgå till det normala, säger James och jag hör hur han kysser Chloe. Mitt hjärta går itu men jag vet inte varför, det var inte så att jag gillade James men det gjorde ont ändå.

Dom gick ut ur rummet och jag hörde hur dörren stängdes. Jag klev fram från lådorna och fick sakta genom rummet. Det var hur många lådor som helst vissa värkar ha stått här längre än andra. Efter en stund hittar jag det jag söker, lådan som Chloe tog med in. Den var lätt att hitta, den stod precis i mitten utav golvet antagligen hade Chloe ställt ner den där för att kunna kyssa James. Jag tog upp lådan och till min förvåning stod det SUMMER med stora bokstäver och (LUNA) inom parentes. Jag tog två lådor, ställde som på varandra och la lådan på den som ett bord. Sen tog jag en till låda som stol. Jag öppnade lådan som det stod mitt namn på och såg till en början bara massa brev. Men när jag tittade närmare såg jag att det stod några speciella namn på, LAURA, LIAM, SAMANTHA. Jag känner igen dom namnen men vet inte vart ifrån. Kanske har jag hör dom i en film eller läst dom i en tidning? Längre ner i lådan fanns det inte bara brev utan:

En röd halsduk med vita prickar, en parfym som luktar otroligt gott, cd-skivor från ett band som jag aldrig hört om, en baseboll med en autograf på, ett gossedjur som liknar en elefant, en jätte fin docka med blont lockigt hår och en blå vacker klänning och så fanns det en tekning också. Den var lite slarvigt ritad men man kunde se att den föreställde en vit varg med gröna ögon som blir klappad utav en liten tjej med brunt hår och bruna ögon. Jag kände igen alla saker, namnen och tekningen men jag kunde inte komma ihåg vart ifrån. Just då öppnas dörren och jag fylls med panik när jag hör steg mot mig. Jag försöker springa men min tröja har fastnat i en utav lådorna och jag visste att jag inte kunde springa iväg med en låda som skramlar utav saker som ligger i den. Jag var fast...

Ylar i nattenOù les histoires vivent. Découvrez maintenant