Ylar i natten

Planen i värket del 2

**Summers perspektiv**

Jag står utanför James hus och väntar på en varg som tydligen heter Victoria och är James storasyster. Hon måste vara ganska lycklig över att James har hittat sin mate. Jag suckar djupt och det känns så tomt i mitt hjärta. Jag önskar att Samantha var här med mig nu, tänkte jag och får tårar i ögonen men jag drar snabbt in dom igen och fokuserar på mitt uppdrag och varför jag äns är här.

Ett moln utav damm träffa mig och mina tankar avbryts utav att mina lungor fylls med damm och jag börjar hosta som en galning.

-Kom igen nu vargen, säger en svart lite fluffig varg som antagligen är Victoria och hon står bered att springa.

-Jag heter inte "vargen" mitt namn är faktiskt Summer, sa jag lite irriterat.

Hon himlar med sina gula varg ögon medans jag blir varg. Minna tassar nuddar den hårda marken och jag känner mig så levande. Hon börjar springa och jag följer lite långsammare efter, Wow hon har verkligen talang för att springa, tänker jag medans hon saktar ned vid ett stort typ utav tält. Jag som inte var beredd på att hon skulle sakta ned springer rakt in i henne och vi båda rullar ner för en kulle och landar på en kille i vargform. Vi alla fortsätter rulla tills vi landar mot ett träd och alla åker åt olika håll. Victoria hamnar på marken med en hög duns och jag landar i famnen på killen som också landar på marken.

**Länken**

*Oj, hur gick det?, frågar jag medans jag ställer mig upp*

*Det gick bra, sa han och ställde sig upp framför mig*

Hans varg var stor och orange typ som en räv och hans ögon var vita men inte för vita dom var mer typ åt det gråa hållet när jag tänker efter.

*Tjena Logan hur är det?, frågar Victoria genom länken och hon värkar ha ställt sig upp*

*Jo tack bara bra, har bara fått två stora vargar över mig och en krossad mage på köpet, säger han och ler*

*Me..... Sluta vara en sån tönt. Om jag och Summer rullar ner för backen MED MENING så ska väll du kunna ta emot oss utan att ramla. Du ska ju kalla dig den starkaste vargen i flocken (förutom James) du klarar väll av två vargar som rullar in i dig, säger hon lite irriterat*

*Summer alltså?, säger han och tittar på mig*

Sen är det som att något klickar till i hans hjärna.

*SUMMER jag menar LUNA förlåt för att jag var så klumpig och drog med er fortsatt ner för kullen och för att inte kallat dig luna tidigare men om jag hade vetat så skulle jag sagt det från början. Jag har verkligen stor respekt för dig, allt det här är mitt fel, sa han och jag skulle precis säga att det var lugnt och att det egentligen var mitt fel eftersom att det var jag som ramlade in i Victoria och vi båda två ramlade in i Logan men Victoria stoppade mig*

*Klart att det är ditt fel Logan klumpeduns, sa Victoria och flinade innan hon började springa bort mot tältet igen*

Jag följde efter som en svans men tittade bakåt innan kullen var slut och jag såg att Logan vinkade åt mig i människoform, så jag ylade tillbaka och sprang iväg mot Victoria med en bra känsla i magen. (Victoria och Logan som vargar är på bilden👆👆👆)

När jag kom fram stod Victoria i människoform och stampade i marken medans hon väntade på mig och jag kunde se hur hon var mycket mer irriterad nu än förut.

-Vad tog så lång tid?!, frågade hon precis som om jag var hur sen som helst.

-Försök själv att springa upp för den kullen, den är den brantaste kullen jag har gått upp för, säger jag till svars medans jag blir människa.

Hon tittar lite konstigt men överlägset på mig innan hon säger.

-Jag springer upp för den kullen MINST 3 gånger pär dag.

Jag öppnar munnen för att säga något men stänger den snabbt igen vad skulle jag säga?, Hon kan inte ha så många vänner med den attityden och lätt irritationen. Så istället för att säga något jätte taskigt så säger jag.

-Vart är vi, och pekar på tältet bredvid oss.

Victoria som värkar ha fattat att jag inte ville bråka mer svara.

-Detta är vårt flockhus men också även vårar regelrum finns här.

-Regelrum?, frågar jag eftersom att jag trodde att alla flockar hade samma regler.

-Ja regelrum, där alla regler finns, säger hon och tittar på mig som om jag var dum i huvudet.

Jag visste att jag bara skulle få en suck, en dum blick och ett par ögon som himlade mot mig som om jag var korkad, men jag var ändå tvungen att fråga.

-Har inte alla flockar samma regler?

Först kom sucken, sen kom blicken och sist kom ögonen som himlade dumt mot mig. Sen sa hon.

-Alltså eftersom att vi är MoonLight flocken vem ska stoppa oss, jag menar det är ju bara mer en rätt att vi ska få ha egna regler till våran egna helt grymma flock.

-Men är inte det fel att skriva egna regler utan att The WolfCourt (varulvsdomstolen, dom bestämmer allt som handlar om flockar om om någon tex skulle vilja ändra reglerna för sin flock måste dom få ett tillstånd ifrån The WolfCourt) har gett sitt tillstånd?

Hon suckar djupt och säger.

-Jo, men så länge ingen utanför flocken får reda på det så är det lugnt.

Hmmmm.... Utanför flocken, typ som jag när min plan går i värket? Tänker jag och ler. Dom har ingen aning om vad som komma skal.

-------------------------------------------------------
Förlåt för sent kapitel men har haft mycket nu. Hoppas ni gillade det❤️❤️//Elin