Märkt på riktigt

325 15 0
                                    

Han tittar mig i ögonen och tar minna händer så att jag känner svaga stötar.

-Jag kan inte göra så emot dig, säger jag medans jag tittar in i dom blåa vackra ögonen.

-Du måste annars kommer du aldrig bli kvitt James och Liam, du kommer aldrig att få ett normalt liv igen, säger han med gråt i halsen.

Jag tittar ner i marken och sedan på Logan igen. Han lutar sig fram och kysser mig för att sedan gå ner mot min hals. Han viskar i mitt öra "är du beredd?" Jag nickar och blundar för att förbereda mig på att få känna smärta men det händer inget. Jag öppnar ögonen och ser Liam och James, dom håller i Logan medans 4 andra vakter brottar ner Laura och Trollkarlen. Två andra vakter kommer in och tar Logan istället för att Liam och James ska det. Dom går sakta emot mig och jag backar sakta bakåt.

-Summer trodde du verkligen att du skulle kunna fly?, säger Liam.

-Vi visste att ni skulle leta upp Michael, säger James.

-Ni har ingen rätt att säga mitt namn, kalla mig trollkarlen, säger Michael med ilska i rösten.

-Hur som helst ska du straffas för att du inte berättade om att märkningen inte gäller om man inte är mates, säger James till Michael.

-Och du ska straffas för att du försöker ta våran Summer ifrån oss, säger Liam och pekar på Logan.

-Nej!!!, skriker jag.

-Ingen kommer kunna ta min Logan ifrån mig utan en fight, säger jag till Liam och James medans jag förvandlas till varg.

Men mitt i förvandlingen känner jag ett par läppar mot mina och en massa stötar. JAMES DEN JÄVELN KYSSER MIG!!! Jag bli människa och knuffar bort honom med all min kraft men hör honom sedan säga.

-Det behöver inte bli så här, bara avisa Logan som din mate och så behöver inte vi skada honom eller Michael.

-Aldrig att jag avisar min ända kärlek. Var beredda på att få se en riktigt ilsken varg, skriker jag.

Men när jag försöker att bli varg går det inte.

-VAD HAR NI GJORT MED HENNE!?!, skriker Logan åt Liam och James.

Jag tänker i panik då Spice kommer med svaret.

-Silver rank!!!

-Vadå?

-Du vet en växt som gör så att människor inte kan förvandlas till varulvar, säger hon.

-Ja jag vet vilken växt det är, James gav den till mig första gången jag kom in på hans teretorium, säger jag.

-Frågan är bara hur du fick den växten i dig, säger Spice med panikslagen röst.

-KYSSEN!!!, ropade jag rakt ut och både Liam och James tittade på mig med varsitt leende på läpparna.

-Så du räknade ut det, nu kan James bli varulv men det kan inte du eftersom att du kysst honom, säger Liam med en triumferande blick.

Då var det verkligen slut. James har överfört växten ifrån honom till mig. Vi kunde inte göra mer motstånd. Om inte!

-Ta emot!, ropade jag till Laura som slet sig loss ifrån vakternas grep och tog tag i Michaels trollstav som jag kastat. Hon sa en formel och alla utom jag, Logan, Laura och Michael faller ihop på golvet.

-Imponerande, säger Michael och rättar till sina glasögon.

-Har övat lite, säger Laura och snurrar runt trollstaven.

-Logan snabbt märk mig, säger jag när Logan springer fram till mig.

-Men jag kan inte...

-Inte vad?, frågar jag mitt i hans mening med lite irriterad röst. Visste han inte att detta var på allvar.

-Jag kan inte förlora dig, säger han och hans ögon börjar bli glansiga.

Jag torkar bort tårarna ifrån honom och ser in i hans ögon. Jag kysser honom en gång som ett tecken på att han ska göra det. Jag kan höra Laura andas, jag kan höra hur James och Liam försöker ta sig upp ifrån marken, jag kan höra Michael stampa i marken och till sist kan jag höra Logans hjärtslag som kommer närmare och närmare. En helt olidlig smärta träffar mig från början vid nacken och sen går den ner mot minna fötter. Hela min kropp blir svag och jag träffar marken, jag ser Logan som försöker få liv i mig sen blir allt svart. Jag vaknar utav ett starkt ljus som bländar mig, jag vet vem det är och denna någon skulle jag gärna vilja ställa några frågor.

-VISSA DIG SJÄLV MÅNGUDINNA, Skriker jag så högt jag kan.

-VISSA DIG SJÄLV MÅNGUDINNA, Skriker jag så högt jag kan

¡Ay! Esta imagen no sigue nuestras pautas de contenido. Para continuar la publicación, intente quitarla o subir otra.

Mångudinnan är nu precis framför mig. Hon tittar på mig med ett vackert leende och en värmande blick. Men jag är fortfarande arg, jag kan inte kontrollera mig själv. Min vita päls blir synlig och mina smaragdgröna ögon lyster med en hotfull ton. Jag springer mot henne och är påväg att attackera då hon gör något med sitt finger. Hon tar det och pekar på mig, sen drar hon det från höger till vänster vilket får mig att följa efter med blicken. Hon gör så ungefär 10 gånger och efter det börjar jag känna mig väldigt yr. Då tar hon fingret framför mig igen och drar det neråt, då sätter jag mig ner helt utan kontroll utav mig själv. Hon ler och jag kommer på vad jag har gjort, falla för hennes dumma trick är ett lågvattenmärke ifrån mig. Jag ställer mig upp men hon bara himlar med ögonen, suckar och drar ner fingret så att jag sätter mig igen. Sådär håller vi på i kanske 15 minuter innan hon tröttnar och sätter mig ner, sedan drar hon ner med fingret igen och jag lägger mig ner på mage. Sen tar hon en matta och drar med fingret emot den så att jag smidigt rullar in i mattan.

-Okej okej, du vinner, ropar jag till henne medan jag kämpar för att komma ut ur mattan.

-Jag vill bara prata, säger hon med ett leende då hon ser hur jag försöker att fly ifrån mitt mattfängelse.

-Okej vi kan prata, om du släpper ut mig ifrån denna förvånansvärt starka matta, säger jag och pustar ut.

Mongudinnan tar sitt finger och drar det uppåt så att jag flyger med mattan uppåt i luften.

-Det där gick ju bra, säger jag med ironisk röst.

Hon tittar på mig med himlande ögon och börjar skaka mattan så att jag ramlar ut och landar med min rumpa mitt på golvet. Jag tittar med "hahaha vad kul det var da" blick på henne medan hon skrattar så att hon nästan tappar andan.

Ylar i nattenDonde viven las historias. Descúbrelo ahora