Jag vände mig om och möttes av Felix oroliga ansikte. Oj de hade jag aldrig sett förut. Bara hans arga, sura och hans glada. Fast det glada är dock aldrig riktat mot mig.
"Seriöst Laura, vad har hänt?" Frågade han samtidigt som han kom fram till mig utan att släppa blicken från mina ögon.
"Inget", sa jag och kollade ner i marken. Han satte två fingrar under min haka och lyfte upp mitt ansikte så jag mötte hans oroliga blick. Nu när han inte är sur eller arg på något sätt så är han faktiskt riktigt fin. "Du det där är absolut inte "ingenting" men du behöver inte berätta om du inte vill.", sa han med ett leende på läpparna. "Kom så tvättar vi rent såren.", fortsatte han sedan och tog tag i min hand. Han drog iväg mig till andra sidan av sängen. "Sitt här så länge, ska bara hämta rengörings grejer." Sa han och gick iväg mot toan. Men oj denna sidan hade jag aldrig sett förut. Han var också mer förstående än vad Oscar var. När felix kom tillbaka hade han med sig en första hjälpen låda. ''Så, vänd dig om'', sa han medans han satte sina händer på mina axlar och vände mig så jag hade ryggen mot honom. Nervöst började jag pilla på mitt vita linne som jag hade tagit på mig medan felix va på toa. '' Men vad väntar du på? Ta av dig ditt blodiga linne nu.'', suckade han med ett litet glatt skratt i slutet. Vänta va?! han tror väl inte att jag ska ta av mig mitt linne eller? Jag kände hur mina kinder blev rödare och rödare. ''Men hallå eller? Annars gör jag det åt dig.'' sa felix samtidigt som han satte sin hand på bandet av mitt linne. Sakta men säkert började han dra ner det. ''Okej okej, jag tar av de själv.'' fick jag fram när han var halvvägs nere med linnet. Fort ställde jag mig upp och drog sakta av linnet med ryggen mot Felix. Sedan gick jag tillbaka till säng kanten igen med händerna för min bh. ''Okej detta kommer att göra lite ont men ta bara ett djupt andetag.'', sa han tog en bommulstuss med någon vätska på. ''Asså Felix du behöver inte göra detta'', sa jag och tog tag i närmsta täcke för att dölja min kropp så jag sedan kunde resa mig upp. '' Men sitt still för fan, du gör det bara värre." sa han hon tryckte ner mig med en duns på sängen igen. Han tog tag i bomullstussen igen och satte den mot min sårade hud. Jag ryckte till av smärtan som bildades när den kalla vätskan nuddade min hud. Nu hade han även lagt sin ena hand på min axel för extra stöd. Bara hans beröring fick magen att pirra, inte vet jag varför. Han andvände sakta och mjuka rörelser. '' Nu kommer det göra extra ont eftersom jag ska ta bort alla glasbitar så ta ett djupt andetag.'' sa Felix och plockade upp en pinsett. Lugnt började han plocka ut alla glasbitar som var fast i min hud. Nu la han bort pinsetten och tog upp bomullstussen istället. Med mjuka självsäkra rörelser så drog han tussen över min hud. Vi satt det i tystnad, men ingen pinsam tystnad utan bara en skön tystnad. ''AAJ!'' tjöt jag plötsligt eftersom han träffade just den punkten där såret var som djupast. '' Det är lugnt, jag är snart klar.'' sa han som ett svar på mitt ''aaj'' och la sedan en lugnande hand på min axel.''Så nu är jag klar och du kan ta på dig din tröja.'' sa Felix och la tillbaka alla grejer i väskan igen. ''Ehm tack för att du fixade såren Felix.'' var det ända jag fick fram. Eftersom hela grejen med att sitta i bh och att han skulle fixa mina sår var rätt pinsamt.
Mitt i allt så öppnades dörren in till lägenheten med ett ryck och Omar och Ogge rusade in. Snabbt som ögat letade jag efter närmaste tröja att ta på mig. Jag hittade inget så isället satte jag händerna för brösten så inget skulle synas. Felix som fortfarande satt bakom mig hann reagera och tog snabbt täcket och virade det runt min kropp. Han stod och höll om mig så inte täcket skulle åka ner. ''Men ojoj, vad händer här dååå?'' sa ogge och blinkade med ögat. Felix stod fortfarande kvar och höll om mig, precis som om vi var tillsammas, ''Ehm, inget.'' svarade jag kort. ''Men hahaah, är ni tillsammas eller? För de ser fan ut så.'', skrattade omar. Jag kände hur mina kinder blev rödare och rödare. ''Men eeeeeey, ni båda rodnar som fan!'', nästan skrek Omar samtidigt som han pekade på oss. Jag kollade upp mot Felix och såg hur han rodnade. '' Men nej det är vi inte, han hjäpte mig bara.'', svarade jag.
Felix perspektiv
När hon sa det så var det något som högg till i mig. Det liksom brände i bröstet på mig. Det var något jag aldrig hade känt förut. '' Omar kan du skicka hit tröjan som ligger på golvet? '' sa Laura och pekade på den svarta tröjan som låg slängd på golvet. Omar småsprang till tröjan och tog upp den. ''Men är inte detta Oscars tröja?'' sa han och inspekterade den noga. ''Ehm, asså jo det är det.'' svarade hon honom och kollade blygt ner i marken. Omar räckte fram tröjan till henne. ''Men varför har du den då?'' sa han och kollade på henne med en förvirrad blick. ''Allstå jag sov hos han inatt.'' svarade hon kort. Fuck. Det högg till i bröstet ännu en gång.Lauras Perspektiv
''Allstå jag sov hos han inatt.'', svarade jag. Mer ville jag inte säga, för då skulle de komma upp om allt som hände igårkväll. Efter att jag hade sagt det så kände jag hur Felix grepp blev stelare på något sätt. Jag låsade mig från Felix grepp och ställde mig med ryggen mot killarna för att kunna sätta på mig tröjan.Åh den luktade Oscar.
______________________________
Så vad tycker ni? Ett långt kapitel på 1078 ord!
Jag skulle vilja ha hjälp med novellen eftersom att jag inte har så mycket tid och ideer. Om någon har någon ide eller något så kan ni kontakta mig på kik där jag heter @thefoooxotic
Om ni inte har kik, skriv ett meddelande här på wattpad eller lämna en kommentar.
Ha det!
YOU ARE READING
we slowly dance in place || tfc
FanfictionLaura 15 år bor i Stockholm med sin mamma, och en sommar så ska hennes mamma på affärs resa med en annan kvinna. Mamman och kvinnan bestämmer sig för att deras båda barn ska få bli rumskamrater och bo på i en liten 1:a som Lauras mamma äger. För ing...