My precious | Jimin | swedish

Kapitel 13

"Dags för lunch i matsalen." Vrålades det i högtalaren. Jag öppnade ögonen skrämt och tittade runt i tältet. Mina ögon fångade en sovande Hyejin och direkt dök ett litet leende fram på mina läppar, hon var så sött när hon sov.

Jag andades ut en stund och bara lyssnade på ljuden omkring. Dragkedjor till tälten drogs upp och ner, fåglar kvittrade, folk pratade och skrattade, även fotsteg hördes.

"Hyejin vi ska äta." Viskade jag och knuffade till henne smått. Ingen reaktion.

För att jag inte ville bli försenad och få ett straff knuffade jag till henne ordentligt. Hon öppnade ögonen trött och mumlade något ohörbart.

"Vi ska äta nu." Sade jag med blicken på henne.

"Jag vill inte." Gnällde hon och drog sin sovsäck över huvudet. Jag tog direkt tag i sovsäcken och drog den ifrån Hyejin, det var som att vakta ett småbarn.

"Nu, annars får vi ett straff!" Utbrast jag irriterat och tog mig ut ur tältet.

"Hyejin snälla." Efter en stund hörde jag hur Hyejin slängde sin sovsäck och kröp ur tältet.

"Vi går." Morrade Hyejin argt och ett litet leende dök upp på mina läppar.

Vi satte oss vid samma bord som vanligt. Jag tittade äcklat på maten skolan hade att erbjuda. Mitt största problem med den koreanska skolmaten var att den var så olik den svenska, jag brukade alltid ha egen lunch med eftersom jag inte gillade den koreanska.

"Får jag sitta med er?" Frågade en ljus tjejröst och min blick vändes till personen som stod bredvid mig. Hennes ansikte var vackert med mjuka drag och ett blygt leende.

"Självklart!" Utbrast jag glatt och hon satte sig bredvid mig.

"Vad heter du?" Frågade Hyejin med blicken låst i sin mat. Egentligen borde vi veta eftersom alla hade presenterat sig men det verkar som om både jag och Hyejin hade struntat i att lyssna.

"Yerin." Svarade hon lätt. "Du är visst Hyejin, men dig vet jag inte för att jag inte lyssnade." Fortsatte hon och gav ett stelt leende.

Jag och Hyejin pustade ut lättat då vi inte var de enda som inte lyssnat.

"Selina, vi lyssnade inte heller." Skrattade jag stelt.

Efter lunchen gick jag och Hyejin tillsammans med Yerin ut till skolgården igen eftersom vi nu skulle ha någon aktivitet. Egentligen skulle vi ha en matrast också men vi fastnade i en konversation och hade suttit inne i matsalen istället.

Till min besvikelse fick jag syn på Jimin och en suck lämnade mina läppar.

"Vad är det?" Frågade Hyejin med blicken i sin mobil.

"Inget! Bara att jag hellre skulle vara hemma nu." Svarade jag fort. Yerin och Hyejin vände sina förvånade blickar till mig men jag undvek båda genom att stirra ner på mina fötter.

"Okej." Sade Hyejin dröjande och vände sedan blicken tillbaka till sin mobil.

Mitt svar hade till och med chockat mig själv då jag äntligen kunde bara svarat att jag sett Jimin. Då hade jag undvikit denna pinsamma stund mellan oss.

Elever hade börjat forma en ring och vi tog några raska steg för att hinna med.

"Bilda grupper på 4, 2 tjejer och 2 killar." Sade mrs.Thai i högtalaren. Elever började direkt göra grupper för att få en grupp med folk man faktiskt kände.

"Ni två kan vara tillsammans." Sade Hyejin då hon redan blivit frågad till en annan grupp och jag gav henne en kort nick.

Jag tittade runt och mötte Jimins ögon. Han hade ett flin på läpparna och bara blicken berättade vad han ville.

"Yerin, har du några killkompisar!" Utbrast jag fort med blicken fast på Jimin, då jag inte ville bli i samma grupp som han. Hon tittade på mig förvånat men vände sig sedan för att titta runt.

"Jungwoo kanske." Sade hon tveksamt och vände sig till mig igen.

"Perfekt!" Utbrast jag utan att tveka. Egentligen hade jag ingen aning om vem killen var men hellre honom än Jimin.

Yerin började leta efter honom och hittade honom fort. Vi trängde oss genom eleverna tills vi stod framför honom. Hans förvånade ögon tittade på oss, det var som om han var förvånad över att någon kommit fram till honom.

"Har du en grupp än?" Frågade Yerin glatt och Jungwoo skakade på huvudet.

"Vill du vara med oss?" Fortsatte Yerin.

"Okej." Svarade han med mjuk röst och jag gav honom ett smått leende.

"Har alla en grupp nu med 2 killar och 2 tjejer?" Frågade mrs.Thai sin högtalare efter 10 minuter av kaos.

Efter att alla elever svarat "ja" i kör lyfte jag, Yerin och Jungwoo upp våra händer.

"Ni har inte?" Frågade mrs.Thai vänligt och vi skakade på huvudet.

"Ni får Jimin." Log mrs.Thai och jag vände direkt ryggen. Han som jag undvikit i flera dagar skulle jag nu jobba med tillsammans.

Yerin och Jungwoo verkade inte heller så nöjda men de visade inte sin besvikelse så starkt. Egentligen var jag väldigt glad och nöjd över att Yerin inte var glad över att Jimin skulle vara i våran grupp. De flesta tjejer brukade vara väldigt glada över att få vara i närheten av Jimin.

"Selina, du som försökte undvika mig!" Utbrast Jimin glatt. Jag stängde ögonen och andades djupt, bara att höra hans röst gjorde mig äcklad.

———————————————————————

Ett nytt kapitel som jag lovade! Kommer dock inte lova när nästa kapitel kommer eftersom fick en jävla press på mig över detta kapitel, lol.

Ni som läser skulle ni kunna rösta ifall ni tyckte kapitlet var läsvärt?

Dessutom måste jag rekommendera låten 'Lo Siento' med SUPER JUNIOR, eftersom den snurrat i mitt huvud sedan den släpptes.

tack för att just du läste!