Förlåt || hov1

26 - Smillas perspektiv

Dante❣️, 14:35
Kan du komma hit? Ska snacka med Noel och Callie

Jag, 14:42
Absolut, tar t-banan ❤️ där om 30

_____

"Fattar ni inte att Ludwig kommer dö nu? Påriktigt den här gången?" stönar Dante och dunkar huvudet i bordet som vi sitter runt.

Callie tittar på oss med frågande blick.

"Vad menar du?" Callie tittar oroligt på Noel.

"Har ingen berättat för dig?" säger Dante lågmält till Callie som skakar på huvudet, "Noel och Ludwig hängde på taket och... de började snacka om dig och det slutade att Ludwig var nära på att.."

Dante tystnar och kniper ihop ögonen. Jag skyndar mig snabbt fram till honom och kramar om honom när jag fortsätter;

"Att hoppa" Dante rycker till under mina armar, "men Noel hann före honom"

Callie drar efter andan och sätter händerna framför munnen.

"Va?!" utbrister hon och kollar på Noel som kollar ner i bordet, "varför har du inte sagt något?"

Det sista kommer ut i en viskning men Noel sitter bara helt tyst.

"Hur kunde det sluta så? Att ni pratade om mig? Och så ville han helt plötsligt dö?" säger hon förvirrat.

Jag ser under bordet att Noels hand söker sig till Callies.

"Iallafall" fortsätter Dante, "Ludwig är förmodligen helt förstörd"

"Men det var EN jävla bild?" säger Noel argt.

"Ja, men han är inte dum Noel. Det är ju någonting emellan er, tro inte att det inte märks" snäser jag.

Callie och Noel stirrar tyst på mig och Dante nickar.

"Exakt. Men var det bara en bild? Eller finns det något mer? För då kan vi kanske prata med honom"

Callie och Noel byter en blick och rodnar.

"Jo... eh... de är typ så... att... vi typ..." börjar Noel.

"jag var i stan och sen kom Noel och det slutade med att... vi typ... kysstes" fortsätter Callie.

De tittar ner i bordet och jag och Dante himlar med ögonen.

"Okej?" säger Dante.

"Och det var typ... några som filmade" säger Noel tyst.

Han tittar försiktigt upp mot Dante som håller på att bryta ihop. Han stönar högt och bankar i bordet.

"Okej? Hur ska vi göra nu då?" säger Dante och försöker ta det lugnt.

Callie rycker på axlarna.

"Det är ju inte säkert att han ens är arg"

Callie tittar på mig och sedan på Noel.

"Jo, han är arg. När vi var på taket så gjorde han det jävligt tydligt att jag inte får vara med dig. Och att du är en slampa, typ" säger Noel mot Callie som tittar ner på sina händer.

Jag rättar till min rosa blus och drar ur hästsvansen i håret. Jag känner Dantes blick på mig och ler smått.

"Varför pratar vi ens? Varför är vi här?" Stönar Noel högt och lutar sig bak i stolen.

Dante blir direkt allvarlig.

"Vill du att Ludwig ska dö?"

"Nej, såklart inte men det är ju inte.." Noel tystnar, "det var inget"

Dante reser sig upp och går fram till honom.

"Det var visst något. Vad tänkte du säga?"

Noel rynkar ögonbrynen och växlar mellan att kolla på mig och Dante.

"Inget?"

Jag ser hur Dante spänner käken och att Callie börjar dra sig ur mer och mer.

"Jo, du tänkte säga att det inte är vårat problem, ellerhur?"

Noel skakar hastigt på huvudet.

"Nej? Lugna ner dig Dante"

Dante börjar gå runt i cirklar och jag går fram till honom. Han skriker;

"Du har sjunkit så jävla lågt i mina ögon"

"Lugna dig Dante" säger jag och skakar lite i honom.

Han ruskar bort mig och får en bekymrad blick.

"Jag vill bara inte att Ludwig ska må dåligt. Jag vill hjälpa honom"

Jag kramar honom medans Callie och Noel står och tittar på oss.

"Jag vill också hjälpa honom, men känslor går inte att få bort bara sådär"

Min blick fastnar på Noel när han har sagt så. Är det något seriöst emellan dem? Jag ser hur Callie rodnar lätt.

"Jag vet" säger Dante och skakar på huvudet, "jag tycker att ni ska kunna få vara med varandra men Ludwig kan inte må dåligt. Du måste prata med honom"

Noel nickar lätt innan han går fram och kramar honom.

"Okej"

_____
Inget bra avslut menmen, har glömt att tacka för 5 fucking tusen läsningar btw?! sjuuukt❤️ plus idag så fyller den finaste prinsen år💞