Maya Scar och Hämndens son

Jag åt min macka i lugn och ro

Vi gick i labyrinten, ibland fick man springa och ibland krypa. Hur länge vi hade varit där vet jag inte, men det var tillräckligt länge för mig att bli vrålhungrig.
Jag hade ingen mat i min väska, och det hade inte Tanner och Tyler heller. Dessutom var jag väldigt trött, för att jag hade inte sovit på mycket länge.
Då jag svimmade efter att ha pratat med Nyx räknades inte som sömn. Jag hade ju drömt en dröm som skrämde mig. Pappa hade sagt att jag skulle hälsa på min bror. Det stämde inte i min hjärna, för att jag hade ju ingen bror! Eller något syskon för den delen.
Dock så anade jag vissa saker. Jag tvivlade lite på dem, men samtidigt verkade de stämma. Men eftersom att jag inte var säker, så sa jag inget.
Jag kom på att jag inte hade berättat ännu om vad Nyx hade sagt till mig om min pappa till dem andra. Det var svårt att smälta in och jag hade börjat fundera på om jag verkligen kände honom. Men när Tanner gick framför i den teglade gången kom jag på att hon inte sagt varför Artemis velat döda henne, så därför tänkte jag vänta med att säga mitt.
Vi gick tyst och det ända som hördes var våra steg mot teglet. Ibland hörde man något muller långt borta, vilket gjorde mig lite nervös, men det var bara att skaka av sig dem där känslorna. Både jag och Tanner hoppade dock högt när ett annat muller hördes, men det här var nära oss.
" Vad var det där? " väste hon och satte en pil på sin båge och jag var beredd med mina svärd.
Tyler, å andra sidan, var röd i ansiktet och såg ut att hålla sig för skratt. Jag rynkade pannan åt honom.
" Jag är hungrig. " pep han " Vi måste upp och äta någonstans. "
Jag slappnade av och Tanner skrattade till samtidigt som hon stoppade tillbaka pilen i sitt koger.
" Vi måste hitta en väg ut då, först." Sa hon och tog täten före Tyler.
Vi behövde inte söka särskilt länge, vi tog faktiskt bara några steg och svängde höger. Där, rakt framför oss, fanns en liten trappa uppåt med en dörr vid toppen. Jag bara visste att det var vägen ut, men det fanns ett problem. På trappen, låg en helvetes hund och snarkade. Det var förmodligen den vi hade hört förut.
Tanner vände sig hastigt och ljudlöst och knuffade undan oss så att vi svängde runt hörnet igen.
" Vi kan inte slåss mot den där. " viskade jag, som om de inte redan visste.
" Det vore självmord. " påpekade Tanner.
Tyler var upptagen med att rota i sitt verktygs bälte och han såg ut att veta vad det var han sökte. Tillslut så tog han fram en tång, en tändsticksask, och en rulle med något papper såg det ut som.
" Vad ska det där bli? " muttrade jag och kunde inte låta bli att tänka på att helvetes hunden skulle vakna.
Tyler var för koncentrerad för att svara och Tanner ryckte på axlarna.
En duns och djupa andetag hördes runt hörnet, sen något som lät som en gäspning. Då förstod jag att den var vaken.
Tanner svor tyst för sig själv och jag förstod varför. Den hade känt doften av oss, något som inte hörde hemma där.
Tylers händer rörde sig fortare och fortare, men hur snabbt han ändå arbetade med vad han än håll på med, så var det försent.
En varm, fuktig andedräkt stötte emot oss och Tyler svor högt för att en stor droppe spott hamnat på hans axel.
Jag tittade långsamt upp och förväntade mig att se en stor hund med vilda ögonen och en stor mun, redo att smälla ihop oss mellan dess käftar. Jag hade delvis rätt, jag såg en stor hund med en stor mun, men ögonen var inte vilda och munnen såg inte ut att vela bita oss itu. Istället var ögonen lekfulla och ur gapet hängde en tunga. Bakom kunde jag också se en svans vifta ivrigt.
" Vad i...?" Mumlade jag samtidigt som dem andra hade samma förvånade uttryck som jag på deras ansikten.
Helvetes hunden slog svansen i marken så att den skakade och jag tog tag i väggen för att hålla balansen.
" Jag tror jag ser i syne. " mumlade Tyler " Ser ni i syne? "
" Jag-" började Tanner men avbröts.
Den gigantiska hunden räckte ut sina tunga och slickade på oss, alla tre.
Jag backade undan och fick kväljnings reaktioner. Inte bara för att hela jag var täckt i slem, men dess andedräkt var ett tecken på någon som aldrig rört en tandborste.
" Nu börjar det bli hemtrevligt. " muttrade jag och drog min arm längst mitt ansikte, vilket inte hjälpte eftersom att min arm var lika slemmig som resten av mig.
Tyler gjorde likadant som mig, han såg ganska lustig ut: Försökte utan att lyckas få bort allt spott.
Tanker dock tog fram en tennis boll ut hennes ficka, fråga inte varför hon hade en.
" Hörru! " ropade hon och fångade helvetes hundens uppmärksamhet.
Den gläfste lyckligt och var beredd på att fånga den. Tanner kastade, så långt hon kunde så att den försvann i en gång långt borta. Helvetes hunden tog sats och satte fart. Jag duckade, eftersom att den hade hoppat över oss, men det var ingen fara. Snart var den långt borta.
" Det där kan ju inte ha varit den som de i Halvblodslägret pratat om. " sa jag.
" Och nu är jag slemmig. " muttrade Tyler.
" Äh, det kunde vara mycket värre. " sa Tanner, vilket var sant "Nu går vi och äter någonstans."
Hon var lika glad som vanligt.
Vi gick upp för den korta trappan fram till dörren.
Tanner vred på det runda handtaget och öppnade dörren.
Vind, ljud och doften av avgaser slog emot oss. Först gick hon ut, sen Tyler och sist jag.
Det var mörkt ute, jag gissade på att klockan var kanske 7 på kvällen. Det här var dock en stor stad eftersom att gatorna var dock fyllda med folk som gick överallt.
" Vart tror ni att vi är? " undrade jag.
" Ingen aning. " svarade Tyler " Inte nära New York iallafall. "
Nästan alla som passerade oss gav oss blickar. Vi var ju klädda i helvetes hundens dreggel, men helt ärligt så orkade jag inte bry mig, de kunde ju ändå inget göra?
" Vart vi än är, " sa Tanner "Så måste dem ha något mat ställe någonstans. "
Hennes vänstra hand grep tag i min högra och hennes högra hand grep tag i Tylers vänstra. Men eftersom att jag inte gillar kroppslig kontakt slet jag mig ur hennes grepp.
Jag tittade bakåt för att se dörren vi kommit ut från labyrinten, men där fanns bara en betong vägg. Konstigt, men jag hade varit med om konstigare saker.
Tillsammans ilade vi runt på gatorna och passerade många gallerior och skyltfönster till affärer med mestadels skönhet och mode. Det första mat stället vi hittade var en mack bar, inte långt ifrån där vi startade.
" Det här duger. " sa Tyler.
" Har ni några pengar? " frågade jag, eftersom att jag var inte säker på att det lilla jag hade skulle räcka.
Tanner blinkade åt mig.
" Det fixar sig. " sa hon lugnt innan hon klev in, följd av mig och Tyler.
Stället var ganska tomt, det satt bara en kille i tidiga 20-årsåldern vid fönstret som vette ut mot gatan.
Vi gick fram till disken och en man dök upp. På hans namnskylt stod det Casper.
" Vad önskas? " undrade han och såg väldigt uttråkad ut och verkade inte lägga märke till att vi var helt täckta i slem.
" Var är vi? " frågade Tyler istället.
" Det finns inte på menyn. " svarade mannen och flinade.
Jag himlade med ögonen och hade just tänkt käfta tillbaka men Tanner stoppade mig.
" Vi tar tre stycken kyckling baguetter. " sa hon och drog fram några sedlar ur hennes ficka.
Jag stirrade på henne. Hade hon haft dem där hela tiden? Tillsammans med tennis bollen?
" Behåll växeln. " sa hon och log innan hon drog med oss till ett bås.
" Vi är i London. " sa jag så fort vi hade satt oss.
Mannen i disken hade pratat brittiska, priserna hade stått i pund och staden såg väldigt London aktig ut.
Dem nickade.
" Jag fascineras av labyrinten. " sa Tyler drömmande " Att avstånd existerar inte i den och att den har byggts av en människa!"
Tanner gav mig en blick som sa 'Hefaistos ungar är sådana"
Casper gick fram till vårt bord och betraktade oss, sedan skakade han på huvudet.
" Ni får gå och tvätta bort det där. " sa han och hänvisade till helvetes hundens dreggel "Min chef blir inte glad om hans möbler blir smutsiga. "
Vi gjorde som han sa, onödigt bråk var onödigt och sen så var det ju också skönt att få byta några kläder.
Casper hänvisade oss till toaletterna och vi bytte om. Jag passade även på att tvätta ansiktet och sånt, för det var ett tag sen senast. Ur min väska drog jag fram en stor svart hoodie och ett par löpar tights. Det märktes att jag inte ätit på ett tag, jag hade definitivt förlorat vikt. Mitt hår var ett fågelbo, så jag borstade ut det med händerna så gott jag kunde innan jag flätade en ny sidofälta. Jag hade fortfarande på mig halsbandet med den lilla pärlan jag fick av Tyler, det var faktiskt ett mycket simpelt men fint smycke. I vanliga fall hatar jag att ha på mig något sånt. Det här halsbandet var ju dock inte tänkt som ett smycke, det här var ett halsband man kunde transformera sig till vem som helst.
Jag klev ut ur toaletten och gick tillbaka till vårt bås. Där satt Tyler redan och frossade i sig en kyckling baguette. Jag satte mig mitt emot honom, där en annan macka var placerad.
Även jag började äta och jag insåg hur hungrig jag var. Maten var fantastiskt och körsbärs CocaCola har aldrig smakat så där gott.
Snart kom även Tanner och satte sig brevis Tyler.
Mina svärd på min rygg och pilkogret vid min sida syntes inte för de dödliga, diset skymde det, så jag behövde inte oroa mig för det. Samma sak med Tanner och Tyler.
Vi åt var mat i lugn och ro och störde ingen. Därför hoppade jag till när Tyler ropade
" Ducka!"
och en explosion hördes. Glas bitar flög åt alla håll, och även om vi satt hukade i vårt bås kände jag hur en gnagde sig in i min kind.
Jag tittade åt höger och såg hur några stolar och bord var i brand.
" Vad händer? " viskade jag, beredd med mina svärd.
" Tre cykloper. " svarade Tanner " Dem har inte sett oss ännu. "
Hon var också beredd med sin båge och Tyler hade dragit sin stora kniv.
" Bara en tidsfråga. " viskade han " Vi går till attack. "
" Kan vi ta dem?" Undrade jag samtidigt som mina ben krampade av att sitta på huk för länge.
" Dem är inte så stora. " svarade Tanner " Vi kan försöka iallafall. "
Och med det så gick vi till attack. Cykloper är stora typer med ett öga mitt i pannan. Dem påverkas inte av eld, så det var därför dem kunde åstadkomma explosionen.
Tanner skjöt iväg en pil som träffade en mörkhårig och smal cyklop i låret. Han vrålade till men ryckte bort. Han tog fram en kniv som han kastade mot henne, men hon väjde smidigt undan och var beredd med en ny pil.
Tyler gav sig på en annan, den största av dem. Han hade hår samma färg som elden och högg ursinnigt efter min vän. Men Tyler hade blivit tränad av jägarna och var skicklig med kniv han stack den i sidan av cyklopen som skrek rasande.
Jag såg hur den tredje cyklopen smög sig på Tyler, med ett svärd i handen och vad den än tänkte göra, så kunde jag inte tillåta det. Jag tog sats och duckade för en av Tanners pilar innan jag högg båda svärden i cyklopens rygg. Han stapplade till och föll framåt, forfarande med kniven i handen pekas på Tyler.
" Se upp! " skrek jag i sista sekund och Tyler backade undan.
Han kom undan och fällde den han nyss slagits emot samtidigt och stack kniven i dess bröst.
Jag tänkte vända mig om för att se hur det gick för Tanner, när jag kände två armar bakifrån gripa runt min midja.
" Du ska till Nakamura. " viskade cyklopen i mitt öra och jag började genast att armbåga den.
Mina svärd låg kvar i den andre cyklopens rygg, men som tur hade jag pilkogret runt min midja. Desperat grep jag efter en pil och började hugga för allt jag levde för.
Blod droppade ner på mig och jag kände hur cyklopens grepp lättade, så jag tog mig ur och han ramlade på golvet. Tanner var påväg att släppa iväg en pil mot hans huvud men jag skrek åt henne att lägga undan den.
" Vad är med dig?!" Undrade Tyler.
Cyklopen levde fortfarande, han var bara mycket skadad. Snart skulle polisen vara här, och det ville jag undvika. Men den här cyklopen kanske hade viktig information.
" Vart är Nakamura?" befallde jag med mina knän på hans armbågar och samma blodiga pil tryckt mot hans hals.
Cyklopen pressade ihop sina läppar tjurigt.
" Var. Är. Han?" Frågade jag igen och tryckte pilen hårdare så att det rann lite blod.
Cyklopen mumlade något.
" Vad säger du?" Fräste jag.
" San Francisco," stönade han " San Francisco bukten. "
Jag klev undan från honom och torkade bort blodet från pilen på hans byxor sen vände jag mig mot Tyler och Tanner, som såg lite chockat på mig.
" Vadå?" Sa jag och blängde på dem samtidigt som jag stoppade tillbaka pilen i mitt koger.
" Nä, inget..." Mumlade Tyler.
" Vad i helvete gör Ethan Nakamura i San Francisco Bukten?" Muttrade jag och tog också mina svärd.
De utväxlade en blick emellan dem.
" Vadå?" Upprepade jag irriterat.
" Maya, har du hört talas om det romerska gudarna?" Frågade Tanner från ingenstans.
Jag fnös.
" Det är klart jag har. "
" Bra. " sa Tyler " För att vi ska till Jupiter lägret. "