13| Adam=Love=?

536 16 12
                                        

Kims perspektiv

"Okej hörrni vi ska dra nu och kommer tillbaka om typ 3 timmar o då hoppas jag att ni har löst skitet för de har gått 1 och en halv timme o ni har inte sagt ett ord till varann" hörde jag Archie säga utanför dörren "De är lönlöst " sa jag med en suck innan ja kom på en sak "Köp en kebab pizza till mig" sa jag och kunde höra honom skratta innan ytter dörren smälldes igen och de blev tyst, igen.

30 min senare

Adam börjar bli rastlös och har börjat gå runt i rummet och rota i lådorna. Tillslut stannade han "Ska vi köra kort?" Fråga han och höll upp ett kort spel "Visst" svarade jag med ett leende. Ni trodde väl inte att jag skulle sitta o stirra ut genom fönstret i 3 timmar, aldrig. Han började dela ut korten och spelet började.

"JAG VANN JAG SA JU ATT JA SKULLE VINNA!!!" Skrek jag när jag hade vunnit "Jag vann, jag vann, jag vann!!" Retades jag och han skrattade "Jag lät dig vinna" sa han med ett självsäkert flin "Eh lura i dig de du" svara jag "Du har verkligen inte förändrats" sa han "De samma" svarade jag med ett flin.

Jag satte mig ner bredvid honom och vi lutade oss mot väggen. Han kollade länge på mig innan han öppnade munnen "Hatar Nicole mig?" Frågade han med en ledsen ton "Hon skulle aldrig kunna hata dig du är hennes bror Adam" sa jag och satte handen på hans axel och gav honom ett svagt leende "Kim varför stack du?" Frågade han och mitt leende försvann. Jag vände blicken bort från honom, jag ville inte se honom i ögonen nu för då skulle jag börja storgråta "Svara" sa han lugnt men jag svarade inte "Kim snälla svara!!!" Sa han irriterat och jag vände blicken åt honom mina ögon var fyllda med tårarna och jag kunde inte hålla det inne mer "Jag kunde inte" sa jag med sprucken röst "Jag kunde inte utsätta er för fara jag kunde inte dra in er i detta skitet!!" Röt jag och tårarna forsade ner "Men se här vi hamn här ändå varför stannade du inte bara" sa han frustrerat och slog handen på golvet så jag hoppade till "MEN VA FAN PÅ GRUND AV MIG ÄR DU KÄR I ANTONIO OCH MARCELLOS ÄCKLIGA SYSTER!!!!" Röt jag och kunde inte hålla tårarna tillbaka "Jag är inte kär i henne" hörde jag honom säga "Adam lägg ner du ställer dig vid hennes sida" sa jag sårat "No shit min tjej som jag trodde var död ställde sig framför mig med en pistol riktat mot dom som jag trodde var mina vänner!" Skrek han rakt i ansiktet på mig. De var sant allt detta var mitt fel. Vänta lite vad menade han "Vänta va sa du?" Frågade jag honom, sa han verkligen 'dom jag trodde var mina vänner' vet han? "Visste du!" Sa jag förbannat "Ja" svarade han. Skojar han med mig eller "Är du fkn seriöst du vet hur farlig hon är ändå är du med henne!!" Sa jag argt och reste mig upp "Men hallå tror du jag visste de när vi började dejta!" Sa han lika arg tillbaka och de gjorde ont i mig när han sa att dom dejtat. Nu stod vi båda upp "Gillar du henne??" Frågade jag lågt "Det finns bara en tjej här som jag gillar" sa han och kom närmar så jag backade in mot väggen. Jag kollade upp på honom och han kollade redan ner på mig. Sakta torkade han bort mina tårar innan han plötsligt kraschade sina läppar mot mina, fy fan vad jag har saknat honom asså "Kim de har alltid varit du och kommer alltid vara det" sa han när vi drog i från. Jag svarade inte utan tryckte mina läppar mot hans igen.

———————-

DAM DAM DAMMMMMMMMM!!!!!!!

Så vad tycker ni. Har ni saknat dom tillsammans eller?

-En tjej

You Lose Baby 2Where stories live. Discover now