Badboy (Dante Lindhe)

Del 10

Så fort jag klev in genom dom stora tunga skolportarna började alla direkt stirra och viska. Kanske eftersom att jag fortfarande hade kvar blåtirorna och den spruckna läppen.

När jag kom fram till skåpet stod hela gänget där. Noel var den som först såg mig, han nickade mot dom andra och pekade på mig. Då vände alla sig om. Direkt "sprang" alla fram till mig.
"Vad hände, hur gick det, fan vad sjukt osv". Den enda som inte hade gått fram till mig var Dante, han stod lutad mot ett av skåpen och höll på med mobilen. Av någon anledning blev jag lite ledsen att han stod där borta och inte brydde sig.

"Hallå Bella", viskade Nelly i mitt öra. "Sluta stirra på honom innan alla märker de" ;) sa hon lika tyst och blinkade med ena ögat.

Precis då hörde jag någon skrika mitt namn. Jag vände mig om och Kelly kom springandes i korridoren. Mina tårar började rinna och jag sprang snabbt mot henne och kastade mig i hennes famn.
"FÖRLÅT, FÖRLÅT, FÖRLÅT sa Kelly mellan snyftningarna, "jag skulle aldrig låtit dig gå själv, jag var så jävla orolig" sa Kelly medans hon snyftade in i mitt hår.

Vi låg nu på golvet i korridoren och grät medans vi var i varandras famnar. Folk började flockas runt oss och tillslut reste vi på oss.

"Fan vårt smink" sa vi båda i kör medans vi skrattgrät och kollade på varandra.

Dom andra gick fram till mig och kramades, "vi alla var oroliga" sa Axel och kollade in i mina ögon.

"Men nu vill vi gärna veta vad som hände" sa Noel

"Jag var påväg hem från festen och tänkte att jag skulle ta en liten genväg genom skogen, när jag nästan hade gått igenom hela så fick jag ett slag bakifrån och sedan massa slag mot mitt huvud, mage osv. Precis innan jag svimmade såg jag att en av killarna hade en tatuering på armen."

Nu började jag tveka på om jag skulle säga mer, det var ju ingen annan än Ludwig dom visste min bakrund och igentligen ville jag inte att någon annan skulle veta.

Ludwig såg att jag tvekade, han gick fram till mig och omfamnade mig i en kram "du klarar de, vi alla är här för att hjälpa" viskade han tyst i mitt öra.

Jag samlade mig och fortsatte berätta:
"Innan jag flyttade var jag med i ett gäng: RedBulLs, mamma och pappa tyckte inte om det och tog med mig till USA, därför hann jag inte fixa och gottgöra saker i mitt gamla gäng. Den tatueringen var mitt gamla gängs märke. Av någon anledning vill dom mig nått."

När jag hade pratat klart var alla helt stumma, antar att de står och tar in informationen.

Jag sneglade mot Dante men han stod fortfarande med sin telefon.

***

Dagen gick, sista lektionen var matte och det gick allmänt segt (som vanligt).

När jag precis skulle slå in ett tal på miniräknaren kände jag hur min telefon vibrerade i fickan, jag tog upp telefonen, jag hade fått ett mess från ett okänd nummer:
"Meningen var inte att du skulle kunna resa sig så snabbt, nästa gång kommer du inte kunna gå på veckor, du kommer ihåg den gentjänsten du skulle ge oss, den kommer snart, du kommer dö hora" //RedBulLs

Jag läste smset fler gånger och för varje gång fylldes ögonen med mer och mer tårar, jag sparkade ut stolen och sprang ut ut klassrummet.

"Ludwigs perspektiv"
Matte, så jävla tråkigt, Bella satt bredvid mig, hon höll på med telefonen. Jag såg hennes ögon tåras och precis när jag skulle luta mig fram och fråga hur det var sparkade hon ut stolen och sprang ut ut klassrummet.

Frågande kollad jag efter henne, sedan vände jag huvudet mot Dante som också hade sätt Bella springa ut, jag nickade med huvudet mot dörren, han himlade med ögonen och ställde sig sedan upp och gick ut hack i häl med mig.

"Bellas perspektiv"
Jag var tvungen att få luft, fort sprang jag ut på den tomma skolgården, alla var såklart på sina lektioner, snabbt satte jag mig på en bänk och försökte fokusera på min andning. In, ut, in, ut. När jag var på inandlingen hörde jag dörren öppnas och jag såg Ludwig och Dante komma ut. Vänta va? DANTE, wtf gör han här.

Snabbt torkade jag bort tårarna med baksidan va tröjärmen.
Nu hade båda kommit fram till bänken som jag satt på, Ludwig på ena sidan av mig och Dante på den andra. Shit vad lugn jag blev av att ha honom där.

Jag tog upp telefonen och visade Ludwig, han läste noga och räckte sedan över telefonen till Dante. Ju längre han läste desto spändare blev hand käkben. När han hade läst klar såg han fett arg ut, typ som att han ville slå sönder något.

Jag kollade frågande upp mot honom, då ställde han sig upp, kastade sin bräda på marken och skaetade snabbt iväg.
"Dantee" ropade jag efter honom, men jag gick inget svar.

"Dantes perspektiv"
Jag skeatade snabbt iväg från Bella och Ludwig, efter ungefär 10 min var jag framme vid ett längaenhetshus. Fort ryckte jag upp dörren och sprang snabbt ner för trapporna ner till källaren. Jag var så jävlar arg, detta var för lågt även för honom.
"VEM SKA HA STRYK" ropade jag såfort dörren slogs upp.
Innanför satt Noa, Cole och Abbe.

"Of jag ber dig får jag ge dig lite stryk". Noa kollade på mig och flinade. "Aboooww, sedan när har Dante Lindhe brytt dig om en brud, men ta det lugnt, vi ska inte göra något mot henne"... än.