Gängskolan

0.1

Jag vände mig om en sista gång och betraktade vårt hus. Det som var vårat hus.
Liam stod bredvid mig och lastade in sina väskor i taxin.
Jag tittade mot huset igen.
Mamma kom gåendes emot mig, med tårar i ögonen. Jag steg in i hennes famn och lät henne hålla om mig och stryka mig över håret.
"Jag kommer sakna dig Layla"
Viskade hon och höll om mig så hårt att det nästan gjorde ont.
"Vart är pappa?"
Mumlade jag tyst.
Mamma suckade.
"Han jobbar. Som vanligt. Han kommer aldrig inse att vi är hans familj, men han älskar er. Jag lovar"

Jag svarade inte, pappa hatade mig och Liam. Han hade alltid sett oss som små kräk som var i vägen. Vi förstörde Antonio Adams karriär tyckte han. Men ändå var det han som gjorde mamma gravid, så det är ju hans fel att vi finns.
Mamma släppte mig och gick för att krama om och säga hejdå till Liam, så jag satte mig i baksätet.
Chauffören Mason satt och väntade på att vi skulle bli klara.
Vi skulle åka långt, det var typ det jag visste. Vi var i Los Angeles nu, och vi skulle någonstans till Montana eller North Dakota. Vi skulle stanna på hotell och sånt på vägen.
Jag lutade mig mot rutan och tittade ut. Jag kommer sakna LA, även om jag inte direkt känner någon här. Pappa har hållit oss åtskilda från resten av värden.
Vi var 14 första gången vi fick gå ut på stan själva. Jag kommer ihåg den dan, trots att det är 2 år sedan. Men nu är det nya tider.
Vi ska börja på den Amerikanska gängskolan. Vår västa fiende är skolan i Italien. Alla personer som inte är delaktiga i kriminella gäng vet inte att det kommer bli krig snart, mellan dom Amerikanska och Italienska gängen. Det är som en tickande bomb, man bara väntar på att den ska explodera.

Liam hoppade in i baksätet bredvid mig, och stängde dörren hårt. Jag betraktade honom tyst medans han spände fast sig. Hans ögon såg lite fuktiga ut.
"Gråter du?"
Frågade jag.
"Pfft, aldrig"
Jag höjde på ögonbrynen.
"Säkert?"
"Okej då, men det känns så konstigt att flytta härifrån"
Erkände han och jag nickade.
"Vi kommer skämma ut oss skälva, mamma berättade att man lärde sig kampsporter och knivkastning, skjuta med pistol och sånt där. Det kan inte vi ett skit om"
Sa jag och skrattade lite. Jag kunde knappt tänka mig själv med en pistol i handen.
Liam flinade till.
"Till mig sa mamma att killarna fick träna på att förhandla om pengar, medans tjejerna fick dansa och sjunga"

Jag fnös högt. Dansa kan jag, men sjunga. Jag har inte ens försökt, jag är rädd för hur det ska låta. Mesigt men sant. Det är stå orättvist att vi måste sjunga medans dom tränar på att förhandla, det låter inte jättekul men ändå, bättre än att sjunga för alla!
Så diskriminerande.

Bilen började rulla, och jag tittade ut genom rutan och vinkade till mamma, ändå tills hon var utom synhåll.
Jag kommer sakna henne.
Jag fortsatte titta ut. Vi kommer få se delar av USA jag aldrig sett förut.
Jag är rätt taggad på det här ändå.
Pappa lät oss aldrig träna på närkamper eller använda pistol, men nu får vi lära oss iallafall.

Vi åkte i 3 timmar innan vi stannade. Vi var i San Fransisco. Där åt vi på en resturang, innan vi satte oss i bilen igen. Masons mål var att komma till norra Nevada, till något hotell som vi reserverat.

"Alltså varför kan vi inte flyga?!"
Klagade jag högt, mim rumpa hade domnat bort sedan länge.

Mason suckade.
"Min chef sa att vi inte under några omständigheter fick åka annat en bil för att komma till er skola"
Jävla pappa.

Klockan var 9 på kvällen när vi kom fram till en sjaskig och liten småstad vid gränsen mellan Nevada och Idaho. Det regnade och åskade. Vi parkerade framför ett ganska litet hus som såg ut som ett spökhus, men en trasig skylt berättade att det var ett hotell.

"Ska vi sova här?"
Sa Liam med avsky i rösten.
Jag höll med. Aldrig att jag ville sova där.
Vi hade inget val, så vi gick in.
Det var tomt i receptionen, men en nyckel låg på disken. Vi tog den och gick till vårat rum. Jag och Liam delade på ett, och chauffören Mason hade det bredvid. Jag lade mig snabbt för att tiden skulle gå och vi kunde komma härifrån, men det tog en stund att somna. Sängen var obekväm och det luktade konstigt i rummet. Hela tiden kändes det som att man var iakttagen.
Jag vände och vred på mig en stund, innan jag somnade.

Jag vaknade tidigt nästa morgon av att Liam skakade om mig.
Trött gnuggade jag sömnen ur ögonen och reste mig upp.

"Vi ska inte äta frukost här hoppas jag"
Sa jag och gick in på toan för att byta om.
"Nej vi skulle köpa mackor eller nått på en mack, där vi skulle tanka också.
Jag bytte om så snabbt jag kunde och gjorde mig i ordning, jag måste bort härifrån nu!

3 minuter senare hade vi checkat ut och var påväg mot macken som man såg från det här stället.
Vi ställde oss vid en tank och jag och Liam hoppade ut och gick in i butiken. Jag plockade på mig en macka, en Juice och en godispåse samt tuggummi. Vi samlade ihop allt vi skulle ha och betalade, sen åkte vi vidare.
Tusen timmar till av bilåkande, jättekul...
_____________________________
Jättetråkigt kapitel jag vet, men det blir förhoppningsvis bättre!;)