We two forever

Sjukhuset

*Pip pip*

Jag och Felix vaknar upp hastigt av att väckarklockan ringer. Idag ska vi åka och hälsa på Wilma på sjukhuset. Vi ska ta en snabb dusch innan vi ska iväg till sjukhuset. Man måste ju vara fräsch. Eftersom att jag och Felix har sätt varandra nakna förut så spelar det ingen roll om vi duschar tillsammans. När vi duschat klart så klär vi på oss. Jag har på mig ett par vita dr. denim jeans och ett svartlinne med en marinblå hoodie till från hollister. Felix har på sig sina leopard mönstrade haremsbyxor och en svart tröja han glömde hemma hos mig förut. Jag gör min vanliga morgonrutin med hudcreme, dagcreme och bodylotion. Sedan sminkar jag mig som jag brukar lite foundation, puder, mascara, concealer och mitt favorit läppstift från revlon. När jag är klar går jag tillbaka till mitt rum där Felix sitter i min säng med ryggen vänd mot mig och pratar i telefonen. Jag står kvar i dörröppningen och väntar på att Felix ska bli klar i mobilen. Vill ju inte störa. Emellanåt hör jag små och svaga snyftningar lämna Felix mun. Han lägger sakta ifrån sig mobilen i min säng och vänder huvudet mot mig. Jag slänger mig i hans famn och han lägger sina armar runt min midja. Vi lossar lite på greppet vi har om varandra. Sedan kollar vi in i varandras ögon och fastnar så innan jag avbryter tystnaden.

- Vem var det?, frågar jag Felix samtidigt som jag tar hans hand i min och vi flätar ihop våra fingrar.

- det var från sjukhuset..., stammar Felix fram mellan snyftingarna och gråtattacker medans jag greppar ett en hårdare tag om hans hand i min.

- vad ville dem? har det hänt något med Wilma?, jag ställer massa med frågor så Felix bara ändå räddare ut.

-Wilma hon hon har tappat minnet helt och just nu ligger hon i koma, stammar Felix fram och kramar om mig ändå hårdare. Vi båda brister ut i gråt och just nu sitter vi och gråter hysteriskt och hejdlöst. När vi har suttit och gråtit ett tag bestämmer vi oss för att vi ska gå och hälsa på Wilma ändå och göra det bästa av situationen och försöka göra så att hon minns mig och Felix. Vi återhämtar oss ganska snabbt och sen springet vi ut till bilen och kör iväg mot sjukhuset. Felix parkerar sin EPA och sen tar vi hissen upp till den våningen Wilma är på. En sköterska visar in oss på rummet där Wilma ligger. När vi kommer innan för dörren hör man massa pip och ljud från maskiner som håller Wilma vid liv. Felix sätter sig i stolen närmast Wilma och jag sätter mig i Felix knä. Jag känner hur en tår letar sig ut från mitt öga och snabbt får sällskap av en hel flod. Men Felix är snabbt där och torkar bort dem. Nu har vi suttit hos Wilma i fyra och en halvtimme. Det knackar på dörren och in kommer en läkare. Han säger att besökstiden är slut och att dem ska ta prover på Wilma och att han råder oss att sova och komma tillbaka imorgon. Vi hoppar in i Felix svarta EPA och kör hem till Felix. Den natten sov vi ingenting.