"V-v-vem var det?!" Stammar Collin fram "James.." Säger jag tyst. "Han är väl....." Börjar Collin och jag bara nickar försöker ignorera kroppen bakom mig, men har ni någonsin stått bredvid en död person så förstår ni hur svårt det är. Vi satte oss ner igen, utan att märka, att bakom oss låg inte en kropp med blek hy, blodsprängda ögon, och kniv i bröstet. Faktum är är bakom oss låg inget, förutom dörren, mattan, tavlan och allt annat som ska vara där. Vi satt och diskuterade en stund i mörkret, drack te och åt bullar, precis som man skulle göra i ett vanligt hus, som vanliga vänner, såna som inte nyss fått besök av en död.. Precis så.
*10 minuter in i framtiden*(😂)
Dendär låten började spelas, som James alltid lyssnat på. "Hey soul sister, ain't that mister mister on the radio, tonight..." Lät det tyst och lugnt från övervåningen, musiken störde mig så jag gav Collin en ursäktande blick och reste mig från bordet, han nickade förstående medans jag följde ljudet. Ljudet ledde till James rum.. Jag kastade en blick mot hans radio och drog surt ut sladden. "Lämna mig ifred James..." Fräser jag ut i luften och rummet blir kallare. Det smäller till, bokhyllan bredvid mig föll ner, en av böckerna gled framför fötterna på mig, "snälla" var titeln på boken.. Och då såg jag något som sagts svävade ner, ett papper.. Jag fångade det, "vad händer?! Jag hörde en smäll!" Sa Collin i panik och stirrade på bokhyllan, "jag sprang upp så fort jag kunde" tillade han.
"Den ramlade.." Sa jag tyst, eftersom att jag var upptagen med att läsa lappen, "du är mitt allt Emmalyn./James" låten började spelas. "James nej!" Sa jag och försökte låta sur, men tårarna försökte desperat ta sig ut ur mina ögon, när jag tänkte dra ut sladden igen så märkte jag.. Sladden är inte i....
___________
Creepy😱😂❤️
