När jag kommer på det springer jag, mina fötter känns som bly mot trägolvet och när jag äntligen är framme andas jag snabbt. 2 saker samtidigt eller var hur långt tid hade det gått, tänkte just gå och kolla klockan i rummet men kom på att den var hel död. Jag började storgråta tårarna verkligen sprutade och jag skrek/grät så att jag trodde att våra "näramste" grannar kunde höra. ( de bodde typ 7 mil härifrån... )
_________________________________________________________________
Känndes som att jag var den enda i hela världen som nån jävla skräckfilm som jag inte ville kolla på som james antagligen tvingat mig till om det verkligen var en film men detta var ju inte nån fuckig film det var verklighet!!! Det sista skrek jag, jag skrek åt mamma, pappa, james, grannarna ja hela världen... Tårarna började rinna igen men nu bara för att jag fick ont i halsen av att skrika. Nu fick det blåsa regna åska och blixtra, jag kommer INTE bli rädd igen. Och efter ett tag började jag nynna på låten Let It Go (demi-lovato) det fick mig att må lite bättre och inte lika uppskrämd. Jag började för första gången andas normalt, och göra iordning frukosten när jag kom på att jag kunder ringa mamma. Jag slog nummret så snabbt att jag höll på att tappa mobilen. En signal gick fram innan jag hörde en mörk hes röst som sa, din mamma kan inte riktigt ta din samtal just nu lilla vännen hon är (en liten paus) upptagen men du borde se upp med vad du gör det kan sluta illa passa dig så att...
samtalet bröts vem var han? var "han" en kille? varför var mamma upptagen? men jag visste att frågorna jag ställde vill jag inte ha svar på...
