~Omar's pers~
Vi hade precis kommit hem från sjukhuset när min mobil börjar ringa. Jag drar upp telefonen och ser att det är min mamma som ringer.
-"Hallå" svarade jag
-"hej älskling" hörde jag min mammas röst i andra ändan av telefonen "hur är det?" Frågade hon.
Jag ville inte oroa henne så jag svarade att allt var bra.
-"men hur mår du?" Frågade jag henne även fast jag inte var särskilt intresserad.
Så då började hon pladdra på om allt som hon har gjort under sommaren, men jag lyssnade inte. Jag kunde vara inte sluta tänka på Becka, vackra Becka. Jag skulle stå vid hennes sida, oavsett vad, hon behövde säkert allt stöd som hon kunde få och jag hade inte hjärta nog att överge henne nu. Dessutom, så tror jag att jag hade fallit för henne, riktigt hårt. Jag avbröt mina tankar om Becka.
-"aa men du mamma, jag måste nog gå nu"
-"varför då? Har du bråttom någonstans?"
-" Nej men jag o boysen ska till stranden" det var en vit lögn, det kändes inte bra att ljuga för mamma, men jag hade verkligen inte lust att snacka med henne just nu. Så vi sa hejdå och sen la jag på.
Jag går in i teverummet och ser att alla sitter på varandra i den lilla soffan, jag skrattar till lite, men går och tränger mig ner bredvid Felix och Oscar.
Becka hade inte fått komma hem än, hon skulle stanna på sjukhuset tills imorgon. Och då äntligen, skulle hon få komma hem. Hon har bara varit borta i några dagar, men det var sjukt vad jag saknade henne.
-"Jag ska bara gå på toa" sa Lisa kort och gick till toan.
-" Nån som vill ha bullar?" Sa Felix.
All nickade och Felix gick ut i köket för att fixa bullar.
~Lisa's pers~
Jag gick för att gå på toa, och när jag kommer ut så ser jag att Felix står i köket och lägger upp bullar på en tallrik som han sen ställer in i mikron.
Jag gick fram till honom. Och jag vet inte hur det gick till men plötsligt så är Felix ansikte bara några millimeter ifrån mitt ansikte. Jag kollade djup in i hans ögon, åherregud, dom där ögonen kunde man drunkna i om och om igen.
Försiktigt tryckte jag mina läppar mot hans och började försiktigt massera dom. Han tog ett fast tag om min rumpa och lyfte upp mig på bänken. Han visste precis vad han gjorde. Mina fingrar var intrasslade i hans hår och hans händer var överallt på min kropp. Hans tunga bad om inträde till min mun jag öppnade sakta munnen så började våra tungor brottas med varandra.
Plötsligt hörde vi några busvisslingar. Vi drog oss ifrån varandra, och i dörren stod Oscar och Ogge och flinade. Jag kände hur jag rodnade, och Felix sa inget.
-"kan ni sluta hångla? Vi vill ha våra bullar" flinade Oscar.
Jag hoppade ner från bänken och rättade till tröjan som hade blivit lite sne medans Felix tog ut bullarna från mikron och så gick vi tillbaka till teverummet och började äta en varsin bulle.
-"Och vad har ni gjort dåå?" Frågade Omar retsamt.
Jag kände hur jag började rodna igen.
-"jag har hämtat era bullar" svarade Felix lätt.
Jag såg att Omar blev lite besviken på att han inte fick veta, men om jag kände Oscar och Ogge rätt så hade dom redan berättat allt för Omar.
Vi gjorde inget annat än att titta på tv hela dagen och åt en massa bullar och drack Cola. Fast vi gick ändå intensivt la oss för att sova förrän klockan var 1. Och så när vi skulle sova så lyfter Omar på täcket, och där ligger det en stor spindel, och han börjar skrika som en tjej och hoppar upp på bordet. Alla börjar skratta, vi skratta så mycket att vi börjar gråta. Asså det här var precis vad vi behövde, skratta. Efter att varit så deppade över vad som hänt Becka. Det kändes så skönt att skratta, och att se alla andra skratta. Fyfan vad jag saknat att se Nea glad. Så efter hela händelsen med spindeln så blev killarna så sjukt speedade och alla bara flummade sönder. Det var så sjukt roligt, den roligaste natten i mitt liv typ. Men när vi tillslut somnade så var klockan 5 och om 10 timmar så skulle Becka komma hem. Men först så behövde vi alla sova.
YOU ARE READING
Sommaren med honom
FanfictionVi går in till receptionen och frågar efter Rebecka Lind, och receptionisten svarar: -"tyvärr så får ni inte träffa henne" -"men varför?!" Frågar Lisa hysteriskt. Då ser vi att Nea kommer ut ifrån hissen, hennes ögon är rödgråtna, vi alla springer...