Du är min eld

Psykiskt

-Jag borde dra hemåt, säger Noah.
Efter att såret var rent körde vi till Donken och köpte mat.

Vi sitter vid mitt matbord med den uppätna maten framför oss.

-Ehm om du vill så.. får du stanna, säger jag.

-Nej jag vill inte tränga mig på.

-Du tränger dig inte på, det är bara det att... Jag vill, säger jag nervöst.

-Okej, säger Noah och reser sig upp.

- Jag är snart klar vid badrummet så att du kan komma in, säger Noah och går mot badrummet.

-Perfekt, säger jag och plockar upp min mobil.

Två missade samtal från William. jag trycker snabbt in hans nummer så att jag hör dem tydliga signalerna.

-William, har det hänt något? Frågar jag oroligt när signalerna blir tysta.

-Madie, Ella gråter, jag får inte fram en förklaring från henne, jag tänkte att du kanske kunde prova, säger William, man hör tydligt hans oro i rösten.

-Vart är du nu? Frågar jag.

-Hemma hos Ella, jag bäddade om henne i sängen och jag frågade om hon ville att jag skulle lägga mig med bredvid henne men hon skakade bara på huvudet, nu sitter jag i köket, men det ända jag hör är hur hon gråter, berättar William.

-Jag kommer, är det lugnt om någon annan följer med? Frågar jag.

-Noah, jag förklarar sen, säger jag innan jag lägger på. Jag anlände till badrummet där Noah stod, med bar överkropp, ajj ajj ajj va fot svag jag blev. Jag lämnade sexpacken på magen och kollade på Noah som stod och flina, hans bruna hår hänger perfekt åt sidan.

-Ehm, du.. ee jag, jag måste till min kompis, kan vi åka med din bil? Frågar jag med röda kinder.

-Har något hänt? Frågar Noah medans han sätter på sig sin vita hoddie.

-Vet inte, Hennes kille ringde mig och sa att hon inte slutar att gråta och att hon puttar psykiskt bort honom, berättar jag medans jag snabbt sätter upp mitt hår i en hästsvans.

-Okej vi kör, säger Noah, vi lämnar huset bakom oss och hoppar in i hans bild, Noah kör via mina vägbeskrivningar. Han parkerar perfekt vid trottoaren.

-Kom, säger jag och spänner loss bilbältet.

-Ska jag följa med? Frågar Noah.

-Om du vill, dem vet att du är med, jag sa det till William, hennes kille då alltså, berättar jag, Noah nickar och följer med ut ur bilen.

Vi knackade på dörren. William öppnade snabbt, man ser att han är orolig och att han fällt en enstaka tår. Det förstår jag, jag skulle heller inte vilja bli bortryckt av någon man älskar.

-Hon är i sovrummet, säger William. 

Vi följer efter William till dörren vid sovrummet. Innan jag går in i rummet kollar jag på Noah och William och tar ett djupt andetag.

Snälla.. jag.. jag..ja.. Efter det ger hon upp med att försöka säga något, hon snyftar om och om igen. Hennes ansikte är nedtryckt i kudden.

-Ella, det är jag, säger jag tröstande och sätter mig på sängkanten.

-Madie? Säger hon frågande och sätter sig upp och kramar om mig hårt.

-Ella vad har hänt? Frågar jag oroligt när jag ser hennes röda ansikte. Hennes kinder är svarta av mascaran som smetats ut.