Bortgift

17

Detta är tredje eller fjärde gången jag har fått skriva om detta skit kapitlet så förlåt om det är ett lite dåligt kapitel...*sur emoji*

Tea höll uppe dörren så jag kunde gå ut först. John var bakom mig. Jag hade lite svårt att gå med mitt plastben. Det är hemskt. Jag har förlorat mitt ben. Det är verkligen hemskt...

Jag klev ut från sjukhusets tunga portar och drog in ett djupt andetag med frisk luft i mina lungor. Äntligen ute! Mina tankar går till dom som inte blir utskrivna, någon gång i deras liv. Eller, har man ens ett liv om man bara ligger på sjukhus?

Jag satte mig på en bänk lite längre bort. Tea slog sig ned på min högra sida och John på min vänstra sida. Under veckan som gått har jag och Tea kommit närmare varandra. Hon är faktiskt supersnäll! Såklart är John också det, men ni vet, tjejkompisar har ett speciellt band.

- Du Alison, vi måste gå och shoppa någon dag! Vore inte det roligt? Bara du och jag och shoppinggator! Sa Tea med en atutiastisk röst.

- Ehmn ja! Svarade jag.

En liten stund senare

- Ska vi dra oss hem? Sa John till mig.

- Visst, jag är ganska trött. Precis i det ögonblicket kom Tea med två kaffe i handen. Och hade en tredje mellan halsen och axeln.

-Okej, nu åker vi hem.. Sa John och drog med mig ifrån den kalla hårda bänken. Det var andre februari. Det var 3 - grader ute.

Jag tog emot min kaffe och det gjorde John också.

- Tack. Sa jag snabbt och kort för att hinna med i Johns raska tempo.

Tea gick en bit efter oss och sörplade på sitt varma kaffe. Jag kände mig ledsen för henne. Hade John något emot henne eller? Varför har han så bråttom?

***

- Mamma, pappa! skrek jag.

- Alison! Sa mamma och kramade om mig. Efter den dagen hon fick reda på att jag kanske inte skulle vakna upp på sjukhuset har hon varit så kärleksfull har John berättat.

Efter mammas kram kramade jag pappa också. Sedan lyfte jag upp Erika som precis hade kommit ut från sitt rum. Men jag var tvungen att sätta ned henne igen för jag orkade henne inte med ett friskt ben.

- Vart har du varit? Frågade plötsligt Erika..

- Ehm.. På.. Öh.. Semester...