~Han~

(:

-  Gillar du vad du ser? Säger han och kastar sig över mig

Jag skrattar så att jag gråter. Han ligger nu över mig och pussar mig över hela ansiktet.  Han kliver upp igen och tar på sig sin tröja, tar min hand och så går vi.

-  Vänta jag måste tacka Anton! Säger jag och går mot motsatta hålet

Han säger inget utan följer med frivilligt. När vi kommer till Antons rum är han inte där och hans bil var borta.  Aiden vinkar in en taxi som ska köra oss hem.

-  Jag som ville köra dig hem! Säger jag och kollar sorgset på honom

-  När vi kommer hem ska du få köra hur mycket du vill med min bil säger han och pussar mig på kinden

Taxin svänger in vid Aiden hus. Aiden är snabb ute ur bilen och jag betalade chauffören. Aiden öppnade min dörr och betedde sig som om jag var en prinsessa.

-  Varsågod min prinsessa säger Aiden och ler mot mig .

Jag ler mot honom och kliver ut ur bilen. Vi går hand i hand till dörren. Han öppnar den och ber mig att gå in. Jag tar av mig mina ytterkläder och hänger upp dom på glass krockarna. Hans föräldrar var rika. Han har ett väldigt stort hus och det är mycket dekorationer. Vi går in i hans vardagsrum och Aiden stannar plötsligt, han vänder sig om och där stod Anton. Han kysste Aiden och sköt han sedan. Aiden föll sakta ner till golvet och skrek. Anton hade skjutit honom i benet. Han riktade pistolen och sköt men han missade. Jag visste att Aiden hade en pistol i soffan. Jag fick fram den men när jag tryckte av så sköt jag inte Anton, jag träffade någon annan. En halv lång kille ramlade till golvet och skrek. Jag sprang fram till killen och vände på honom. Sam. Jag hade just skjutit min bästa vän. Han gav av sig ett stön av smärta. Jag ringde till akutvården och fyra minuter sedan var dom där. När dom kom dit så plockade dom med Sam och for sedan.

–  Amber? säger Aiden som fortfarande ligger på golvet.

–  Fan Aiden. Hur är det? säger jag och springer fram till honom

När ambulansen hade varit här för att hämta Sam så hade dom hjälp Aiden samtidigt så jag hjälpte honom upp så han kunde stå. Han går och sätter sig i fåtöljen.

-  Det känns bättre men Anton är fortfarande kvar där ute. Säger han och drar ner mig i hans knä.

Jag har saknat den ljuvliga doften av rakvatten och mint. Hans trygga famn som inte längre var trygg. Jag har nästan dödat någon. Min bästa vän sköt jag. Jag kommer få dödstraff. Nej, det skulle aiden aldrig tillåta.

-  Hur många har du dödat Aiden? Säger jag och spärrar mina tårögda ögon i honom.

-  Raring jag har bara dödat de som förtjänar att dö! Jag skulle aldrig lämna dig eller göra dig illa. Jag har aldrig sett en tjej vara så duktig med pistol. Säger han och ler försiktigt.

Jag slår till honom och båda börjar skratta. Sen blir han allvarlig igen.

-  Jag ska lära dig några saker! Säger han och gick och tog fram en mellan stor kista.

Den var rätt så stor och tung. Det såg man på Aidens min. Jag passade på att studera hans kropp men det märkte han. Så han kastade han sig över mig och kysste mig. Han satte sig brevid mig och öppnade kistan. Hela jag förstelnades när jag såg vad som var i. Pistoler i massor, från stora till små. Från långa till korta. Han plockade upp en lämpligt stor pistol och gav den till mig. Jag tog pistolen och kände hur paniken steg inom mig. Jag Amber, håller nu i ett förbannade jävla vapen. En sak jag nyss dödat med. Visst jag har aldrig varit det perfekta barnet. Men nu är jag nog mer perfekt en vad jag någonsin kan bli. Sedan jag blev kidnappad har jag blivit mer modig men jag har haft jävligt ont i magen och spyr väldigt mycket. Jag har gått ner väldigt mycket i vikt och orkar inte göra så mycket längre. Men hela mitt liv har vänts upp och ner. Aiden har sagt att han älskar mig och jag är äntligen lycklig. Jag känner hur Aiden lägger sina händer på min mage och då kom jag på. Jag har spytt, gått ner i vikt och har väldigt ont i magen. Jag blev ju för fan våldtagen. Jag kollar på Aiden och han kollar sorgset på mig. Han skulle precis säga något men då ställde jag mig upp och drog med mig Aiden ut i hans Volvo. Han bil var vit och Aiden har alltid lyckats hålla den ren. Men nu är den smutsig för jag körde senast med den. Jag vet att jag inte får köra eftersom att jag inte är 18 än. Men jag brukar köra ändå nu efter att jag körde med Anton. Anton, han var en fin kille men ett as sedan. Aiden kollade på mig med en orolig blick, men jag sa inget så istället startade jag bilen och körde iväg. Jag stannade på en stor parkering och klev ut ur bilen och Aiden tog min hand och så gick vi till sjukhuset. Jag pratade med en doktor och han tog några tester. Medans Han kollade på testerna så gick jag och satte mig i Aidens knä.  Doktorn kom till backa och kollade sorgset på oss.

-  Ni måste tyvärr testa igen, jag beklagar. Sa dokton och skakade våra händer.

Aiden stod där som ett frågetecken. Han förstod ingenting och det skulle förbli så. Jag ville inte ljuga för honom men jag kan inte säga det heller. Jag fick ärligt dra ut Aiden till bilen han var fortfarande fundersam men han sa inget. När vi kom till bilen så plockade han fram ett bälte och en av hans stora tröjor. Han bad mig byta tröja. Jag plockade av mig tröjan och Aiden studerade min magra kropp. Han la handen vid mitt revben och kollade på mig med tårfyllda ögon. Han blåa ögon var nu väldigt blanka. Jag kramade om honom och tog sedan på mig tröjan. Aiden lyfte upp tröjan för att sätta på mig bältet och han jävlades väldigt länge, för ha fick göra många nya hål.

-  Du är för smal! Du måste äta, därför ska du och jag gå ut och äta ikväll! Pizza till och med. Säger han och kysser mig lätt på pannan. Och du ska få köra

Jag log mot honom och han lyfte upp min tröja igen för att stoppa i min pistol.  Jag startade bilen och körde ut på E4 och där mitt i vägen stod Anton.

------------------------------------------------------------------

Nytt kapitel igen iknow c: