Kidnappad av maffia ledare

9

Om några dagar skulle vi tillbaka till stället jag var först i hade jag hört utanför min dörr. Jag hade vägrat gå ut från rummet för jag ville inte känna mig förnedrad och jag ville inte heller se deras blickar på mig. Mitt hopp började försvinna angående att komma härifrån, men jag kunde inte låta det hända eftersom de var säkert det de väntade på.

Jag vad utsvulten och jag behövde nu komma ut från rummet fast deras blickar, behövde jag komma ut.
Därför öppnade jag dörren och gick ner för de majestätiska trapporna och nedanför trapporna såg jag att det var en del spring. Vad handlade det om? Det kollade åt mitt håll.
" Välkommen tillbaka" Sa en av männen som var bekant medan han gick ut från huset. Jag stannade till en kort stund i allt rus och sen gick jag mot matsalen. Alla verkade vara stressade.

När jag kom fram var det serverat med massor med frukt, pannkakor, sylt, mackor, äggröra och allt möjligt. Ingen var där så i tystnad för att inte mötas av någon la jag upp det jag ville från bordet. Det luktade så gott, tanken av att äntligen få äta när man kände hungern inom sig. Jag tog äggröra, frukt och pannkakor. Sen satte jag mig vid bordet på en stol. Jag skulle precis börja äta när jag hörde steg komma bakom mig. Jag låtsades som ingenting ifall att det var Nico, jag ville inte se honom. Jag började äta och tillslut såg jag vem det var. Enzo. Jag blev lättad på ett sätt. Om det var någon jag gillade så var det Enzo. Det kändes som han förstod mig och skulle vara den som skulle skydda mig om det inte vore för sin ondsinta boss.
" Amara" Sa han på ett artigt sätt med ett leende. Jag log mot honom nästan att jag skrattade till av hans sätt att säga mitt namn.
" Enzo" Sa jag och försökte likna honom hur han sa det.
Jag fortsatte att äta den goda frukosten i hopp att ingen annan skulle sätta sig vid oss. Jag blev fort klart med frukosten och desamma blev Enzo.
Jag kunde inte låta bli att tänka på varför det var så mycket rus i huset. Var det pågrund av att vi skulle åka hem eller var det något annat?
Jag riktade mina ögon på Enzo och kollade på honom. Han kollade inte värst mycket på mig och ville inte få ögonkontakt. Vad var det nu?
" Enzo.. Varför är alla stressade?" Frågade jag nyfiket. Det var enda gången han kollade upp på mig. Mina ögon.
" Inget du behöver oroa dig för" Svarade han dystert.

Jag ställde mig upp från bordet och gick mot mitt rum. Jag hade bestämt att duscha för jag hade inte gjort det på 3 dagar för jag kände mig instängd i huset, jag mådde inte bra som jag fortfarande inte gör men jag mår bättre. Mer bekant med alla och alla är hyfsat trevliga för att vara Maffia personer, förutom Nico.

Jag tog sakta av mina kläder när jag var i mitt rum. Jag hade inte någon bråttom så jag kunde söla. Jag steg in i duschen.
Efter ett tag var vattenstrålarna varma och dem kunde stråla mot min hud. Duschen var öppen och man såg med de genomskinliga glasen ut till sängen. Man såg inte dörren för det gick inte. Man såg något ärr på min kropp från att jag försökte ta mig härifrån men annars såg man inte på min kropp att jag hade skurit mig av de krossade glasbitarna. Det var skorpor men det försvinner med tiden.
Det var så skönt och jag kunde stå här i timmar. Jag tvålade in mig själv med den tvål som fanns. När jag precis hade sköljt bort tvålen från varje del av min hud hörde jag fotsteg. Jag stelnade till och vände mitt ansikte om.
Där stod Nico. Jag hoppade till och var chockad. Jag rös över hela kroppen och jag gillade verkligen inte att han hade gått in i rummet bara sådär och står och kollar på mig när jag är naken. Jag kände mig blottad. Jag svalde en klump och öppnade min mun för att säga något men han närmade sig mig. Jag tittade på honom när han närmade mig mer och mer. Jag backade och märkte att jag inte kunde gå mer.
Han tog av sina kläder långsamt medan han kollade på mig med hans sexiga ögon. Nej. Jag visste vad han försökte göra och jag kunde inte tillåta honom göra det.
" Nico" Sa jag med låg röst och skakade på huvudet sakta.
Jag kunde inte låta bli att titta på hans muskler på båda armarna och mage. Han var väldigt vältränad och..sexig. I'm sorry. Jag höll på att tappa hakan men jag ville inte visa de tankar inom mig så jag spände mina käkben och sträckte på halsen så huvudet var lite uppåt mot taket.
Hans händer rörde sakta vid halsen och sen drog han ner händerna längst kroppen, ner till min midja där han höll ett grepp om den. Det pirrade i fittan. Oherregud. Där stod vi under vattenstrålarna. Han var sexig när vattenstrålarna nuddade hans hud och rann ner. Jag ville röra hans mage men jag försökte hålla mycket kontroll jag kunde.
Tillslut kunde jag sluta bort mina ögon från hand kropp och jag tog mina händer på hans armar och knuffade bort honom från mig.
" Jag vill inget sånt med dig"
" Din kropp säger något helt annat"
" Min kropp?!" Skrattar. " Knappast"
" Rysningarna i nacken, tempot ditt hjärta slår i och.." Säger han med en hes och sexig röst. Jag kan inte låta bli att kolla på hans läppar när han säger det och hans ögon. Samtidigt han säger det smeker han min kind. " Dina ögon som kollar på hela mig" Hans hand försvinner från mitt ansikte. "Har jag fel?" Han var nöjd och han ville inte dölja det heller.
Jag var ännu en gång förtrollad av hans sätt att säga allt och hans extrema attraktiva ansikte som var läskigt. Jag stängde mina ögon för att slita mig bort ännu en gång från hans blick man blev tagen av.
Jag öppnade mina ögon med ett leende. Man såg att han var förvirrad. Jag gick mot honom och rörde hans bröstkorg ner till naven. Han blev nöjd och man såg att han hade väntat efter det, min beröring. Sen tog jag bort den precis vid hans kuk och skrattade lite psykopatiskt kanske.
" Så självsäker du är" Sa jag med en flörtig blick på ett retsamt sätt.
Sen gick jag förbi honom och sträckte efter min handduk och lindande den runt mig. Jag gick mot min walk-in-closet medan han var kvar i rummet. Jag satte på mig trosor och bh. Jag vände mig om och han stod och tittade på. Creepy.
" Vilken badass du är" Sa han mer som han menade det som något negativt. Jag himlade med ögonen medan jag satte på mig en stilfull tajt klänning i svart. Jag satte på mig svarta klackskor till.
" Jag vill inte ha något med dig att göra så varför inte bara låta mig gå"
Hans ansikte förändrades till allvarligt. När han hade de ansiktsuttrycket såg han farlig ut.
" Om du lär känna mig kommer du vilja ha mig" Säger han hest och jag skrattar till. Here we go again.
" Jag känner dig" Svarar jag för jag är medveten om vad han är kapabel till.
" Nej. Du vågar inte lära känna mig för du är rädd att du ska känna något för mig"
" Hat menar du?"
Han skrattar.
" Kärlek" Säger han med hans tilldragande röst.
Han kanske hade rätt. Han var skrämmande som visste saker och kan se rakt igenom en. Kärleken finns inte där och kommer aldrig att göra.
Jag svarade inte honom utan var tyst och kollade på honom.
" Kom ner när du är klar" Svarade han och gick ut från min walk-in-closet. Sen såg jag honom med kläder på när han gick från ett ställe till dörren. Efter han lämnade rummet andades jag häftigt ut av den intima stunden vi nyss hade haft.

Några minuter senare kommer jag ner och där står Nico och några andra. De alla kollar på mig. Jag försökte undvika att de alla kollade på mig när jag gick ner för trappan. Det var som en show jag kom med när jag gick ner där. Allt kändes som om det gick i slowmotion.
När jag kom längst ner nedanför trappan tog Nico tag med sin hand på min nedre rygg, säkert att visa att jag är hans och av kontroll. Men jag är inte hans för fem öre.
Han ledde mig till en bil utanför huset. Jag satte mig i bilen som de hade hållit upp dörren åt mig artigt. Vart skulle vi?
" Ta det lugnt, vi ska till stan på ett par ärenden" Sa han.

När bilen stannade kollade jag ut genom fönstret. Var vi i stan? Den här gången bestämde jag mig för att inte försöka rymma. Det gick inte så bra den gången.

Jag gick ut ur bilen och kollade försiktigt omkring.
" Försök inte rymma" Viskade Nico i mitt öra som jag rös av.
Jag vred mitt huvud åt sidan där hans ansikte var. Lugn Nico, jag hade inte tänkt det.