Jag sitter och tittar på tv:e med Frida. Vi hade suttit i timmar och bara bläddrat igenom alla kanaler. Men vi hittade inget bra. Och Frida vägrar säga vad bandet heter så den drömmen får jag väl ge upp. Då och då hördes ljud utifrån, inget vi vart rädda över..hehe. "Ska vi se på-" "Nej" Säger jag bestämt. Det är typ världens sämsta program. "Okej men den där då?" "Nepp" Den är typ sämst också. "Men den här-" "Nej" svarar jag kvickt, den är säkert lika dålig den med. "Du vet ju inte ens vilken jag menade?.." Säger Frida och tittar på mig och jag fattar direkt vad hon tänker. Hon tycker jag dömer hennes teve för att dom inte har någon bra kanal. Vilket jag gör... Jag tittar typ aldrig på tv egentligen, jag ser på serier. Tex pll, mm (Mako mermaids😉) och arrow. Jag började nyss se arrow och jag diggar det. Fast pll är min favvo så ja, jag kräver att det finns på tv:en. När Frida äntligen hittar det blev jag sååå glad. Så nu njuter jag bara.
Vi har suttit ett tag och sätt på pll nu. Jag kan tydligt se på Frida att hon ät lika uttråkad som jag. "Ska vi gå någonstans" frågar jag Frida för att inte verka så oaktiv. "Visst!" Säger Frida i en munter ton som besvarar att hon var uttråkad. Så hon stänger av tv:en och går och börjar klä på sig. Jag med. Fast mitt i det så ringer det i doms hem telefon. "Jag tar det, vänta här" ger Frida och börjar gå mot telefonen.
*Fridas perspektiv*
När jag och Alice precis skulle gå någonstans (för en gångskull) så ringde såklart någon oh störde så jag får väl svara bara. "Jag tar tar det, vänta här" sa jag och försökte gömma min suck. Jag gick in med skorna (badass va?😏) och tog upp telefonen från sin plats (som nu var i min lillebrors rum...hmm😕) och svarade. "Hej". Inget svar. "Hallå?". Inget svar igen. Jag började undra om någon ringde för att kolla om någon var hemma så hen kunde bryta sig in. Fast om jag svarade ju så..."Kommer du eller?" Frågade Alice otåligt i hallen. "Ja, jag kommer" svarade jag och la på. På vägen grabbade jag tag i min iPhone (även kallat Vitōs😳👏) och gick ut från huset med Alice. Jag börjar undra på 2 saker. Vem fan den där Damon var. Och om vi verkligen borde gå någonstans för vi vart ju typ kidnappade nyss. Fast jag vill inte vara glädjeförstöraren så..*smack* innan jag hinner inse att vi inte borde gått ut så attackerar en man Alice.
*Tillbaka till Alice perspektiv*
En kille hoppar fram från någonstans (tror ni jag kollade in hela tomten efter någon som gömmer sig eller?😑 Hur skulle jag veta😮) och börjar slåss. Jag försöker slå tillbaka men han är staark. Jag ser också hur Frida försöker ringa nån. Till sist får jag ner honom, med ansträngning för att inte döda han (inte för att jag skulle lyckad någonsin med det) och böjer mig ner. "Är han död?" Frågar Frida.
Jag vill säga ja. Det känns ju som det så..
Ja
"Nej då"
Plötsligt inkom smärta. Inte värk eller så. Bara plötslig smärta. Sen inser jag. Han är helt klart sten död. "Jag dödade han." Säger jag med tunga ord. Som om inget var värt något längre. Jag hade dödat han. Jag är en mördare. Ett monster. En mördare. Vänta..jag sa mördare två gånger va? Fan.HEJJ VAMPYZ⚫️ Så, i nästa del får ni veta vad Alice är *dramatisk musik* 😏. Hoppas ni gillar den. Föresten, jag har döpt alla delar till något nu såå mm...
..Bye.
YOU ARE READING
Finns vampyrer?
VampireAlice är en helt vanlig tjej som har ett helt vanligt liv. Och bor en helt vanlig stad. Trodde hon Iallafall. Förs en att hon upptäcker att staden hon bor i kryllar av vampyrer....