Finns vampyrer?

Isaac? -20

Här på bilden har vi Isaac.
Tjjaaa, ni kanske känner igen han från Teen wolf eller The originals.
Typ mina favvo serie. Haha.
Så Isaac spelas av Daniel Sharman.
Men nu börjar näst sista delen.
(Jag skrev fel i förra del, detta är den näst sista)

*Isaacs perspektiv*

Jag tittar förvirrat på dom två okända tjejerna jag mötte i skogen i går. Vad gör dom i New york?
Får man aldrig vara ifred?
Nej, jag har inte flytt till New york från dom. Jag bor här. Jag var bara på en camping resa till Mystic falls.
Och det misstaget gör jag inte om.
När man far någonstans, ta varning på namnet.
För mystic falls är verkligen mystiskt.
Vargar finns inte där? Det ska dom inte iallafall...
Först stammar jag bara, jag har ingen aning vad.
"Vad gör ni här?" Slinker det plötsligt ur mig.
Skulle jag sagt så verkligen...
Jag vänder mig om och springer iväg in i folkmassan.
Inte av rädsla, utan för att jag kan inte titta dom i ansiktet.
Jag lämnade två oskyldiga tjejer som är betydligt yngre än mig i en skog med en varg. Hur dum kan man vara? Jag skulle ha hjälpt dom därifrån. Jag skulle ha gjort något. Fast ändå, mitt jobb börjar snart och jag vill inte vara sen ditt.

Jag stannar vi mitt jobb som inte öppnat än, det 5 minuter kvar.
Jag slinker in genom dörrarna (som är öppna...?) och tittar mig omkring.
Ingen är där, vaa?
"Hallå?" Ropar jag lågt.
"Hej"Maya kommer fram. Hon jobbad också här.

Hon är alltid tidig. Hon brukar jobba sent och kräver aldrig löneförhöjning. Hon och jag är ganska bra vänner. Dom flesta andra här är osociala idioter som bara vill ha pengar hela tiden.
Typ zombies som lever på pengar istället för hjärnor. Fast jag tycker dom borde sikta på hjärnor istället, något dom verkligen behöver.
Maya är rätt söt egentligen, men inte min smak. Jag vill helst ha en badass tjej, som ändå är normal. En som inte tvingar mig att göra första steget, asså typ att jag alltid ska kyssa henne först.
Varför tänker jag bara på kyssning?
Det kan bli så mycket mer än så...
Jag tänker mig Maya och jag göra det. Ugh, inte en vacker tanke.
Maya har kort blont hår till brösten och lysande gröna ögon. Fast jag är helt säker på att hon har en crusch på en av killarna hon jobbar med, men inte jag. Kanske Lucas eller Tommy...
Dom är övertränade muskel paket (paket...haha) utan det minsta fett i hel kroppen.
Inget det minsta lilla alls. Tjejer dreglar bokstavligen över dom..
Jag fattar ibland inte varför?
Dom är hjärndöda zombies.
Dom har lägsta betyget i allt och vem fan vet vad dom gör på doms fritid.
Bara tanken skrämmer mig

Jag går fram till det mini super lilla arbetsrummet. Jag byter om till jobb kläder och sätter sen mig vid en kassa.
Ja, jag jobbar på ett K-market.
Det är typ det sämsta jobbet, men jag behöver pengarna.
Affären är liten och inte många brukar komma hit.
När jag säger det menar jag verkligen det, jag kan till och med allas namn, typ.

*Alice perspektiv*

Jag och Frida står som två frågetecken och bara stirrar fram. Varför sprang han iväg?
"Han kanske inte såg att det var vi.." Säger jag för att lätta upp stämningen.
"Jag tror han såg det..."
Så där gick det att muntra upp henne då:/
"Jo...kanske det" säger jag och tittar på henne.
"Vi kan ju alltid springa efter.." Säger jag och ler.
"Bra idé, kom!" Hon drar med mig och springer efter han, till slut stannar han vid en affär och springer in. Vi stanna utanför och kikar in, det är ett K-markert...
"Vad ska han göra här inne? Det är ju inte ens öppet..!" Viskar jag till Frida. "Frida!" Väser jag.
Jag vänder mig och ser att hon inte är kvar.
Fan fan, vad ska jag göra nu då? Leta efter henne eller?
Jag öppnar dörren och kikar in, affären verkar ha öppnat.
Isaac och några andra sitter vid kassorna.
Han kanske jobbar här.
Jag smyger in...Fast vänta, det behöver jag inte ju. Det är ju öppet.
Jag gör mitt bästa för att Isaac inte ska se mig.
När jag väl kommit in i affären går jag mot kassorna. Fast vafan, jag är fast bland frukten. Jag tittar mig omkring för en utväg men det ända jag ser är frukterna som hånar mig.
Jag går till bananerna och ser utvägen.
Tänk om jag fastnat där för alltid.
Och jag fick överleva på frukt.

Jag går förbi mjölk varorna och ser sen Isaac's nacke. Fan vilken snygg nacke.
Tänkte jag verkligen det där..?
"Isaac..." Börjar jag och sen när han vänder sig om så snubblar jag på ett bananskal (klassiker...:/) och ramlar in i han.

Det kanske inte låter så hemskt, men det var det. För när jag föll på han möttes våra läppar in i någon typ av kyss. Det vad seriöst min sämsta kyss ever.

"Omg förlåt" säger jag och biter mig nervöst i läppen.
"Du rodnar" säger han och man ser hur han försöker hålla sig från att inte börja fnittra.

Tänk dig Isaac fnittra som en liten tjej ;)

"Märkte du.." Säger jag och antagligen rodnar. Jag tänker fråga han om mun mot mun grejen.
"Ja"
Fan vad pinsamt....
"Jag gillade det"
OMG vad sa han nyss? Att han gillade det!!?! Nej va nej?
Jag står bara och gapar.
Borde jag säga något? Typ om jag gillade den? Vilket jag såklart gjorde.
Det sämsta sättet att kyssas på men ändå så var den underbar.
Underbar.
"Jag med"
Jag måste faktiskt säga sanning nu, hur pinsamt det än känns.
Har jag känslor för han?
Eller är jag född till en slampa som kan ligga och kyssas med vem som helst? Jag vill inte vara en jävla slampa. Jag vill bara veta vem jag gillar. Om jag gillar någon.
Jag ursäktar mig och går ut från affären. När jag kommit ut ser jag Frida, hon sitter och tuggar på tuggummi.
"Vars har du varit?" Frågar hon nyfiket och tittar upp på mig.
"Nej, vars har du varit?!" Frågar jag en aning irriterat.
"Köpt tuggummi" säger hon och tar ett nytt tuggummi.
"Vi borde nog åka hem" säger jag försöker gömma mina känslor.
Jag känner mig ledsen, arg, glad och förvirrad på samma gång. Jag gillar plötsligt Isaac, och jag vet int...Om jag borde det.
Det känns så fel. Som om..jag vet bara inte.
Jag ser en buss stanna och så ser jag min chans.
Bussen jag älskar dig just nu.
"Kom" säger jag och drar inne henne på bussen. Hon betalar och sen sätter vi oss längst bak.
Äntligen, äntligen så kommer jag hem.
Fast jag kan ändå inte släppa det.
Kyssen asså. Det som egentligen bara var min klantighet.
Hur kunde det betyda så mycket för mig. Men ändå jag vill inte lämna Isaac. Jag vill gå tillbaka in i affären och kyssa han igen.
En okänd kille jag pratat med i cirka 15 minuter. Men det bryr jag mig inte om. Jag vill ha Isaac. Och inget ska få stoppa mig. Inget.
Men jag kan väl ringa han hemma?
Hoppas det. Annars kan jag aldrig förlåta mig själv. Han som nyss kändes som inget, känns nu som mitt allt.

Hej!
Asså äre bara jag eller lät det lite som poesi på slutet?
Jag vet inte riktig hur jag kom på det...
Det bara kom till mig typ.
På en rosa luftmadrass.
Just kidding..:))
Okey, inte riktigt poesi då...men något vare:/
Men jag känner mig stolt, äntligen blir det lite romans. Det såg ni inte komma va? xc
Men jag ska duscha nu.
Så BYEE vampyz;]