Du sa föralltid...

Kapitel 22

Killarna blev tysta när de allt väl kom in i huset, de såg nog att huset äntligen var städat. Jag gick ner för trapporna och fick se killarna i chock, alla var där förutom Liam, undrar var han kan vara. Jag gick närmare dom och vifftade handen framför Harrys ögon som stirrade runt på det rena huset.

''Något fel herr Styles?'' sa jag och skrattade åt honom. Han kollade på mig och log brett medans han kramade om mig. Killarna kollade förvånat på mig, som om de inte hade förväntat att se mig här.

''Du behövde inte städa'' mummlade han i mitt öra.

''Jo.... jo de behövde jag'' sa jag och släppte taget om honom. Vi gick in i köket där vi alla satte oss, de frågade vad jag hade på hjärtat så jag berättade allt för dom, lite tröttsamt att berätta samma sak för 3.de gången nu men, jaja det är över sen. 

''Kan vi inte bara lägga allt detta bakom oss och fortsätta som det var förut?'' sa jag och kollade på dem. De kollade runder på varandra innan de gav mig en nick på att de höll med. Harry tog med killarna till vardagsrummet där de satte sig för att spela Fifa, fattar ej hur de spelat kan vara så beroende för det spelet. Niall däremot stannade kvar i köket hos mig, han kollade på mig medans jag tvättade mina händer.

''Hailey...''

''Hmm?'' 

''Jag vill bara be om ursäkt för allt jag gjort, jag vill bara ha en flickvän så mycket att.. att jag tog första bästa tjej, och de va du'' han kollade på mig med skuld i sina ögon.

''Jag förstår Niall, släng det över axlen nu och gå vidare... och du hittar din tjej jag lovar dig'' sa jag och log mot honom, han log tillbaka och lade sin arm över axlen och vi gick in till killarna i vardagsrummet. Åt Nialls tjejproblem tror jag att jag har rätt tjej, min kompis Scarlett. Vi har varit vänner sedan vi föddes, våra mammor var bästa vänner så vi var med varandra varje dag nästan. Scarlett är en väldigt snäll person och skulle aldrig göra någon något illa, inte ens ett skämt. Jag minns när vi va små, ungefär 7 års ålder, då en kille spelade ett spratt på oss båda. Jag ville göra hämd på honpom men Scarlett starta värsta bråket om att inte göra det. Jag reste mig upp från soffan och gick mot Harrys sovrum, jag drog upp mobilen och letade efter Scarlett bland mina kontakter, när jag hittade henne tryckte jag på ring upp. Flera signaler senare svarade en röst jag mycket väl kände igen. Jag berättade för henne att jag vill att hon kommer och hälsar på någon dag, hon tacka glatt ja, vi pratade i över 1 timme om allt möjligt för de va ganska länge sedan vi pratade med varandra. Jag lade på och gick ner igen till killarna som fortfarande satt och spelade, jag lutade mig över på soffans rygg och drog mina händer genom Louis hår så han blev störd i spelet. I samma stund öppnades dörren med ett ryck och en blåslagen Liam haltade in med Sophia som hjälpte honom.

''KILLAR HJÄLP MIG!!''