Bilden föreställer Chelseas outfit, hennes perspektiv får ni läsa lite längre ner. Första riktiga kapitlet. (Ja prolog, men that's like the same thing), enjoy.
~Liam's perspektiv:
"Hey dude, pass the cigarettes!" ropar jag och fångar smidigt ett paket i handen.
Jag fumlar upp en cigarett och placerar den mellan läpparna. Tändaren ligger tryggt i min byxficka, precis som vanligt. Jag tänder föremålet mellan läpparna och tar ett bloss. En sval vind sveper förbi mig och jag känner mig genast mycket lugnare.
Klockan är säkert tio på kvällen och jag tillbringar min tid tillsammans med Ryan och Gabe. Som vanligt står vi i utkanten av London och delar på cigg och sprit. Här i parken är det så mörkt att inte ens paparazzis skulle känna igen mig. Det är alltid skönt att komma ut hit där jag kan hålla mig borta från allting. Jag förstår inte varför ingen låter mig vara, alla bara tjatar jämt och ständigt. Inte undra på varför jag aldrig lyssnar på vad folk säger.
Vi drar oss bortåt mot en lagom stor pub. Det är rätt mycket folk där inne, och musiken är på hög nivå. Jag placerar mig en aning klumpigt på en barstol och tittar därefter upp. Bakom disken står en ganska så kort, smal tjej med mörkbrunt långt hår uppsatt i en fläta. Hennes bruna ögon reflekteras av det ojämna ljuset inne i baren. Jag ler när hennes blick möter min. Hon ser riktigt bra ut.
"Do you want something to drink?" säger hon och verkar konstatera vem jag är. Jag ler snett och nickar.
"Yea, I'll take one whiskey" svarar jag och hon ler tillbaka.
Strax ställer hon fram ett glas framför mig. Jag snuttar på innehållet och ställer därefter ner glaset igen. Jag kollar upp igen och granskar tjejen som nu vänt ryggen åt mig. Hon tar fram en trasa och drar den över disken. Jag sätter armbågarna i bänken och lutar mig fram för att fånga hennes uppmärksamhet.
"So, what's your name?" frågar jag flörtigt. Hon hajar till och våra blickar möts igen.
Hon tvekar en aning innan hon svarar, "Sarah"
"How long have you been working here, Sarah?" säger jag och lägger medveten en betoning på hennes namn.
Hon ser upp på mig. Ett tag ser hon ut att vara förvånad över att jag ställer så mycket frågor, men nu flinar hon åt mig.
"Don't you think I know who you are?" frågar hon stöddigt, som att det vore nåt negativt.
Det förvånar mig att hon plötsligt byter inställning om mig, varför så dryg? Jag känner mig en aning sårad, men visar det inte. "What's that suppose to mean?" frågar jag istället.
Hon skakar på huvudet. "Nothing, I just don't like your kind of people"
"That's not a good enough excuse" envisas jag och hon blänger på mig.
"Please just leave me alone, they're a lot of girls in here for you to charm" suckar hon och återgår till att blanda drinkar.
Jag ser mig omkring i rummet, men konstaterar snabbt att de andra tjejerna inne på baren inte ens är hälften så smaskig som Sarah.
"But why don't you like me?" frågar jag och söker ännu en gång efter hennes uppmärksamhet. Hon verkar helt vilsen, men trots det hör hon min fråga.
"I just told you" säger hon kort och fuktar läpparna, "I don't like your kind of people"
"But why?" frågar jag kort.
Hon skakar bara på huvudet som svar och börjar röra sig bort mot andra sidan av baren för att servera ett äldre par.
Mitt tålamod förvandlas till ren frustration och jag fnyser till. "Hey, I asked you a question!" ropar jag efter henne. Hon snor runt och skyndar sig fram till mig med tunga, irriterade steg.
YOU ARE READING
Fool's Gold (L.P | svenska)
FanfictionLiam. Chelsea. Chiam. Hur enkelt som helst. Trodde hon. Men när sanningen bröt ut blev det plötsligt ännu värre än väntat. Han var ingen badboy som låtit alkoholen styra över sitt liv, han gjorde inte misstag, han gjorde det med flit. Ordet badboy...