Fool's Gold (L.P | svenska)

Kapitel 6

"So, let me get this straight," han låter riktigt irriterad, inte så att jag inte håller med, för det gör jag. Han fortsätter, "we're going to spend the weekend together, alone, at this hotel?"

Tystnaden sprider sig snabbt. Jag försöker höra vad Olive säger i andra änden av telefonen, men lyckas inte. Jag antar väl att mobilen Liam äger inte sprider ifrån sig nåt ljud, vilket kanske ändå är tanken med en telefon. Jag suckar över att jag inte kan höra de ord han hör, det driver mig till vansinne. Men när tankarna istället förflyttas över till att vi är här, jag och Liam, ensamma på ett hotell - då blir jag ännu mer förbannad.

Egentligen kanske vi inte borde vara så bittra, utan stället bara bita ihop och leva vad andra skulle anse som sin dröm. Vi gör allting så dramatiskt hela tiden, vilket är ganska så utmattande. Det är utmattande att klaga på allt Liam gör, det är utmattande att klaga på allt han inte gör. Det är ännu mer utmattande att han hela tiden ska bossa och bestämma över mig. Men visst, jag gjorde ett val att tacka ja till detta erbjudande. Det var inget jag hade planerat, inget jag hade sett fram emot att göra, men jag gjorde det. Jag sa ja. Men det betyder inte att Liam plötsligt är min chef och får bestämma allt. Det vill säga; när jag får prata, när jag inte får prata, vad jag ska säga och när jag ska säga det. Det är Olives jobb, och mitt. För Liam gjorde nämligen också ett val. Han började dricka, han började festa & det var ingen annan än han som gjorde det beslutet. Och att han på toppen av det ändå inte vill bli avskedad från sitt jobb och karriär, det surrar ihop alla mina tankar till ett enda stort frågetecken inuti mitt huvud. Jag förstår kanske med tanke på pengarna, men det finns väl andra jobb? Genom att fortsätta i bandet kommer hans misstag bara förvandlas till ännu större skandaler, med alla människor där ute som förvrider sanningen på allt. Men jag antar att det inte finns något här i livet som man egentligen förstår sig på längre.

Kanske gjorde jag världens misstag att tacka ja. Trots pengarna så skulle jag inte vilja kalla detta för ett fantastiskt erbjudande, snarare sagt ett rent helvete. Som att jag får betalt för tre månaders lidande. Jag är så trött på att inte få vara fri. Det är som att jag är fastbunden inuti en box, om inte värre.

Alla tankar leder mig tillbaka till min relation till Liam. Vare sig jag vill eller inte.

Om vi ändå bara kunde slappna av.

Nej,

Om ändå bara han kunde slappna av. Jag är så avslappnad jag bara kan.

Jag flyttar blicken från mitt knä, upp till Liam. Jag granskar honom noga där han står framför hotellrummets fönster och ser ut över staden. Om jag känner honom tillräckligt bra vid detta laget, så kan jag utan tvekan läsa av att han är arg. Men som om det skulle vara en chockerande nyhet.

Vi ska spendera natten tillsammans. Dessutom inte bara en natt, utan en hel helg.

Detta betyder bara en sak. Sex.

Men nej, vi kommer inte ha sex på riktigt. Åtminstone kommer det vara vad som poppar in i allas huvuden och tankar så fort de tänker på oss. Att ett offentligt par "gömmer sig" på ett hotell för en helg betyder bara en sak. En enda sak. Ett ord på tre bokstäver, jag sa det förut.

Det kanske förklarar varför Liam ser ut att koka just nu. Önskar att jag menade det jag just sa bokstavligen. Tänk om jag vore en häxa som våldsamt kastar ner honom i min gryta fylld med grön bubblande vätska. Vad vore mest smärtsamt; låta honom koka till döds, eller långsamt slita honom i stycken?

Hmm. Svår fråga.

Kanske slita honom i stycken först, annars kanske han inte får pla-

"HEY!" jag vaknar upp ur mitt dagdrömmande med ett ryck. Liam står lätt böjd framför mig, åh vad sexig han ser ut från den vinkeln.