Vad hände?

del 9

Veckorna gick och snart var skolan i gång på riktigt. Eftersom jag går i trean så har vi minst ett prov i veckan. Så nästan all min tid går åt att plugga. Oftast med Hanna men vi har startat en studiegrupp med oss, Jennifer, Jocke och Anton. Jag känner mig verkligen glad för det jag har just nu. Mina fina vänner, familj, sambo och lägenhet. Det är så roligt att bo med Sebbe, visst vi bråkar ju ibland. En gång blev jag arg och kastade hans telefon genom balkongen. Men sen skämdes jag som en hund och sprang ner och hämtade den. Tur som var så tog buskarna emot den så den har bara en spricka i hörnet. 
Åh nej, nu kom illamåendet igen. Det har varit så från och till nu ett tag. Beror nog på stressen i skolan, men jobbigt att jag mår så illa. 

När jag kom till hem på torsdagskvällen så kände jag så otrolig lättnad, skolveckan var över. Vi hade fått ledigt på fredagen eftersom vi alla valde att gå den timman idag. Vilket gjorde att vi slutade 17:30. Men att sluta sent idag men vara ledig imorgon är bäst.
"Hallå?" ropade jag in i lägenheten.
Sebbe ställde sig i dörröppningen mellan hallen och köket.
"Hej, hur har det varit idag?" sa han och log.
"Helt okej, vi hade matten idag istället för imorgon så vi är lediga" sa jag medans jag knöt upp skon.
"Vad skönt, då kan du ju vila lite för du verkar vara väldigt stressad" sa han och såg lite orolig ut.
"Haha och det trodde du?" sa jag skrattandes "jag har två prov på måndag".
"Ååh gud, men ikväll beordrar jag dig att ta det lugnt" sa han med flin "jag håller på och gör hamburgare"
När jag kom in i köket så kände jag doften av fett och jag kände hur det vände sig i magen. Ååh gud... jag sprang till toaletten och spydde. Det var så äckligt och jag känner ju mig inte så dålig. Vad är det för fel på mig? Det knackade på dörren och Sebbe lät orolig "hur mår du? ska jag ringa din mamma?"
"Nejnej, jag ska ta ett varmt bad och kan ringa själv om det kommer igen." sa jag och började tappa upp vatten i badkaret.
"Jag fixar klart med maten då" sa han och gick.
Jag satte mig i badet och slog numret till Hanna. Efter bara en signal så svarade hon. "Hallå där"
"Hej Hanna.." sa jag.
"Vad är det? Du verkar vara nere?" sa hon och jag hörde på rösten att hon vart orolig. "Det är inte Sebbe va?"
"Nejnej, gud! Jag kände lukten utav maten han lagade och behövde springa och spy. Jag vet inte alls vad det kan vara"
"Men du, är inte din mamma eller pappa mer lämplig för det här samtalet? Jag menar att jag inte kan så mycket om sjukdomar" sa hon.
"Men hon är i Norge just nu och jag vill inte störa henne"
"Vänta 10 minuter så kommer jag!" sa hon och la på.
Jag sjönk ner i badet och lugnade ner mig. Vad kan det vara? Jag har mått så illa. Till slut knackade det på badrumsdörren. Det var Hanna och när hon kom in hade hon något i handen. Hon höll upp det och då såg jag vad det var. Ett graviditetstest. Jag började hyperventilera och gråta. Det här kan inte vara sant. Det här kan inte vara sant intalade jag mig.
"Det enda sättet att få reda på det är att testa" sa hon.
"Du sa inget till Sebbe va?" sa jag skräckslaget. Hon såg häpet på mig.
"Nej, men det är väl isånnafall lika mycket hans ansvar som ditt!" sa hon snabbt.
Vi kom fram till att jag ska testa mig direkt och kanske imorgon bitti igen. Så jag började med att kissa i en liten plastmugg. Därefter stoppade jag stickan i muggen lite snabbt, hällde ut kisset och la stickan på handfatet. Det var så starkt, väldigt starkt. Det där jävla pluset.
"Du säger INGENTING till Sebbe jag vill gå till ungdomsmottagningen först!" sa jag och grät.
Sebbe knackade på dörren "hallå där inne?" sa han.
Hanna var snabb på att svara "hej, vi är lite upptagna"
"Ja okej men tänkte bara säga att jag måste åka och jobba nu så hej då".
Jag plockade undan allt och torkade tårarna. Jag gick ut och kramade om honom och kysste han ömt på munnen. "Hej då älskling" Han såg lite frågande ut men sedan såg han klockan och var tvungen att åka.
När han åkt så vände jag mig om till Hanna och brast ut i tårar. Det kan inte vara sant!