Just hanging

Kapitel 24

**Felix perspektiv**

Marken under mina fötter är kall. Nästan som om jag inte har skor på mig. Frosten som täcker det annars gröna gräset smälter under mina fotsulor. Jag undrar om våren någonsin hade tänkt träda fram.

Busshållplatsen är nästan tom. Endast en kvinna med två små flickor och en råtthund står och väntar på inkommande buss. Jag sätter mig på den kalla bänken bakom dem. De små flickorna hoppar i en vattenpöl medan kvinnan desperat försöker få dem att stå stilla. Hon ser ut som en typisk snobb. Hennes vita kavaj som inte alls passar till vädret ser på tok för dyr ut, hennes låga uggs som jag tror de kallas är genomvåta likt råtthunden och hur mycket hennes ansikte kostat vill jag inte ens kommentera.

"Snälla Emma, stå still. Du skvätter upp vatten på mig." Klagar hon.

Den lilla flickan verkar inte ha hört henne och fortsätter sin tidigare sysselsättning. Kvinnan suckar och tar fram ett paket cigaretter ur fickan. Hon tänder en och för den till sina läppar med en suck. Jag förstår henne. Eller jag tror att jag gör det iallafall. Jag förstår att hon är trött. Att hon försöker men hon orkar inte mer. Hon likt mig ser ut att kunna falla in i en djup sömn och aldrig vakna upp. Hon skulle nog behöva försvinna. Livet är inte för alla.

"Titta mamma!" Ropar den andra flickan och gör någon sorts piruett i vattenpölen.

Leendet på flickans ansikte är oslagbart, men kvinnan tycks inte vara lika imponerad. Utan att ge flickan en blick mumlar hon sitt svar och tar ännu ett bloss från cigaretten. Flickan stannar tvärt och hennes leende sjunker igen. Hon ser besviken ut. Jag förstår henne också. Det gör ont när den man älskar mest sårar en.

Om vi nu säger att kvinnan skulle ta livet av sig, skulle hon lämna dessa två små barn alldeles ensamma. Man kan inte byta ut en mamma. Man kan inte byta ut någon man älskar. Det är då det slår mig. Jag kan inte byta ut Oscar, och han kan inte byta ut mig. Även om det finns bättre än mig så sa han att han älskar mig. Jag vet vad älskar betyder och man kan inte byta ut någon man älskar.

Om jag skulle hoppa skulle jag, likt kvinnan lämna kvar någon ensam. Jag skulle vara borta för alltid och ingen skulle kunna ersätta mig. Den lilla flickans besvikna ansikte är Oscars besvikna ansikte. Kvinnans depression är min depression. Ska jag då sitta och förvänta mig att en mamma till två barn inte ska ge upp på livet ska fan inte jag heller göra det. För Oscar är för mig mer värd än vad barnen är för kvinnan.

Utan att behöva ägna det hela ännu en tanke reser jag mig upp. Båda flickor vänder sig hastigt om och det verkar som om det är först nu de ser mig. Jag ler svagt åt dem och får ett brett leende tillbaka av båda två. Ett lyckligt pirr sprider sig genom kroppen och jag vet att detta är rätt sak att göra. Trots att jag inte är väldigt förtjust i livet så är Oscar det, han om någon bryr sig om mig och han om någon skulle vilja stoppa mig. Det har han ju trots allt bevisat.

__________________________

Ok jag vet inte jag mår inte så bra idag bc min kompis har bytt ut mig mot mitt ex och ingen behöver mig lol. Såååå jag tänkte varför inte skriva lite. Vet inte hur detta blev i och med att hela jag känns som skit just nu men jag hoppas det duger tills vidare. Rösta och kommentera om ni vill, puss och kram:* ♡