Precis som alla andra | f.s

Kapitel 46

"Felix, vi ses om några månader, tro mig" Jag kollar sårat upp på Tess som försöker le men mungiporna åker ner och lika så blicken. Jag förstår inte hur hon kan lämna mig igen. "Felix" försöker hon igen men jag skakar på huvudet och börjar gå iväg mot dörren. En hand greppar tag om min handled och jag vänder mig hastigt om. De stora förvirrade och rädda ögonen möter mina.

"det räcker Tess, jag tror dig" Jag ler snett när den första ensamma tåren trillar ner för hennes kinder.

"säkert?" Hennes andra hand tar ett löst grepp om min lediga hand. Jag kollar ner på våra händer och nickar.

"säkert." svarar jag och hon ler svagt. Lämnar en lätt puss på min kind och ler lätt innan mina läppar pressas mot hennes

"Vad handlar det där om?" frågar jag och Tess ler lätt innan hennes ögon fästs i mina.

"ett jobb, det är mitt" säger hon och jag drar in henne i en kram. Jag är på ett sätt så stolt och lycklig för hennes skull, samtidigt som jag är ledsen över att hon –på grund av det- inte kommer komma hem på länge, vem vet om hon ens kommer hem?

°Tess perspektiv°

Även om jag vill så kan jag inte, det här kommer förändra hela min karriär och få mig dit jag vill, eller i alla fall en bit på vägen.  

"Mitt flyg går om tjugo minuter, jag borde, gå" Felix ställer sig upp och lika så jag.

"Vänta! Jag måste berätta en sak!" Frågandes kollar Felix på mig men nickar och sätter sig ner igen.

"okej, ehm, så här är det, asså, det, det är väldigt svårt att säga" stammar jag fram och Felix mjuka blick vilar på mig. Nervöst börjar jag pilla med fingrarna men stoppas av att Felix tar tag i dom och håller dom hårt. Jag kollar upp på honom och andas tungt ut.

"säg det inte rakt ut då, beskriv det." säger han och jag nickar. Hur beskriver man det då?!

"ehh, okej, det kommer förändra någras liv"

"något av det mest spännande och nervösaste som finns"

"mycket tankar"

"långa nätter"

"9 månades väntan" Jag tar en kort paus och möter åter igen Felix blick. Lika mjuk och hoppfull som innan. Om han har förstått vad jag menar vet jag inte, det är knappt så jag själv förstår.

"fortsätt" säger han och jag nickar, sluter ögonen och andas djupt.

"jag trodde du skulle förstå med de beskrivningarna" säger jag och Felix skrattar lätt och pussar mig på pannan.

"jag förstod, jag ville bara få dig att berätta det själv" svarar han och jag skrattar, kramar om honom och ler stort.

"bra, jag ska bli......"

~≈~≈~≈~≈~≈~≈~

Hahaha, antar att alla redan nu ror sig veta hur Tess mening ska sluta xD Men! det gör ni inte :P ni ska få bestämma hur meningen slutar. Vad är det för ord som saknas? jag har en Idé men vill höra vad ni vill :))

nytt kapitel när jag vet vad ni vill ;)

˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛˛

Tack för att ni finns! asså typ älskar er! Ja, jag behövde säga det okej, bra!

<3