Oops! Ang larawang ito ay hindi sumusunod sa aming mga alituntunin sa nilalaman. Upang magpatuloy sa pag-publish, subukan itong alisin o mag-upload ng bago.
Oops! Ang larawang ito ay hindi sumusunod sa aming mga alituntunin sa nilalaman. Upang magpatuloy sa pag-publish, subukan itong alisin o mag-upload ng bago.
Miko som Bills svägerska. Varför inte använda en CotD över att göra en OC för vem som än är hans äldre systers man. Tokio är Horaces japanska namn. Jag blev så fascinerad av samma namn/liknande utseende att jag fick den jäkla idén i mitt huvud att de skulle vara bröder. Tokio som har en ond far som är mangans huvudskurk har precis förseglat affären. Hur kan jag säga nej till onda pappor, speciellt efter att ha gett upp Giovanni som Ashs biopappa-teori som jag är så förtjust i (måste prioritera Red och hans saknade pappa är vettigt sedan dess. "Sir I-'' Misa ryckte till vid ljudet av en knytnäve som slår hennes mans ansikte, "Jag kan inte ge dig vad du ber om!" (Hans röst var full av smärta, och bara det rena ljudet av sorg var tillräckligt för att skjuta vånda genom henne.) "Du säker på att du bara !)" "Du vill bara inte ha det jag ber om?" Med en av grymtarna stänkte hennes svarta och röda uniform med vad hon och Bill kärleksfullt kallade "röd highlighter". (Fast i ett sammanhang som var väldigt annorlunda än det här.) "Ja, jag är övertygad". Misa vände sig bort igen, tårarna rann ur hennes ögon när hennes enda kärlek skrek av smärta. Varför måste de vara så onda?! Hur kunde någon med sitt fulla sinne skada en annan person, en oskyldig person, någon hon kände inte kunde göra något fel... (Även när tankarna flöt genom hennes sinne kunde hon känna hur deras tonläge ändrades från ifrågasättande och rädd till hopplös. Hur var hon, kommer du ur det här med både henne och Bill säkert?). "Flicka!" skrek ett av grymtarna, ett skitätande flin i ansiktet när han bröt hennes koncentration. (Gör henne igen medveten om smärtan som Bill utsattes för.) Hon hoppade fram och bet en grymtande hand med sina vassa främre huggtänder som fick den att blöda. "Vad är svaret tjejigt?" frågade grymtandet, lutade sig nära henne och stirrade rakt igenom hennes ögon. (Som om han undrade vad han skulle hitta bakom dem om han slog in hennes ansikte.). "Don-" började Mis Bill och blev avskuren när det kvinnliga grymtandet knäade honom grovt i magen. (Men det spelade ingen roll, bara från den vädjande blicken i hans ögon förstod Misa exakt vad han ville göra, och varför. Och med det sög hon upp sin stolthet.). "Förlåt." Hon bad om ursäkt till grymtandet (har knappt lyckats hålla sig från att spotta på honom.) "Jag- jag ska titta." mumlade hon och vände blicken mot Bill i förståelse, "Jag vill inte spela en roll." Men även om hon hade gått med på det (inte bara verbalt, utan även till Bill, i den tysta anslutningen av deras hjärtan) ville hon inte att inte titta. Faktum är att hon önskade att hon gjorde det mesta annat. Rensa hennes och Bills vind? En promenad i parken. Undersöker du hur olika livsmedel rörde sig genom en Pokémons matsmältningssystem? / använder Sakura igen som försökskanin med Miko / Gary/ Rent i jämförelse med blodet som stänkte marken från tortyren av hennes enda kärlek. Han grät, men bara i vägen för tårar, inte de ljud som normalt följde med dem. (Detta gjorde henne åtminstone stolt över honom. Hennes man, han var så stark. Inte för att hon inte skulle göra detsamma för att skydda deras forskning från ett så hemskt företag, utan helt enkelt att det var en allsidig modig sak att göra .) Men förutom det... skrämde tårarna henne. Hon hade bara sett honom gråta en gång... och den gången, ja, det var för sorgligt att tänka på. "-information!" Det kvinnliga grymtandet skrek, ögonen ryckte lätt när det stod klart att hon blev irriterad över Bills / Sakuras vägran att följa. Misa lyckades precis inte rycka till när hon tog tag i Bills arm och började klämma. Skräcken svämmade över henne i kalla vågor när Bills ansikte förvrängdes till något som liknar ett döende djur. Denna rädsla förstärktes bara av ett torrt snäpp, följt av hennes kärleks ansikte som tömdes av smärta. Ett outtalat skrik fyllde alla nerver i deras båda kroppar, även när det skrattade från båda Team Rockets grymtningar. "Attans!" Piste mannen och slog på knäet som om denna tortyr var det roligaste han någonsin sett, "Du måste dricka mer mjölk lilleman!" Och när grymtandet höjde hennes fot, redo att stoppa ner på Bill, slog hans fru till slut. (Tillsammans med repen som hade bundit ihop hennes armar.) Faktum är att hon önskade att hon gjorde det mesta annat. Rensa hennes och Bills vind? En promenad i parken. "Din jävla kärring!" Hon skrek och slog ut mot kvinnan först, plockade in henne i väggen och kämpade för allt hon var värd, "Hur vågar du göra så mot honom!" "Åh nej, hon klev in," sa det manliga grymtandet sarkastiskt, ord uttalade på ett sätt som gjorde att hon var säker på att han himlade med ögonen... men också rädd. 'Som han borde vara', tänkte hon och vände sig ordlöst mot honom, morrade lätt innan hon hoppade på honom.
