Allt vi gör

15

*Två månader senare på jullov*

Maryam: 

Jag är i mitt och Emmas rum i stugan och håller på att hänga upp mina skidkläder som är riktigt blöta efter dagen vi spenderat i backarna när jag ser ett sms från Jaco. Vi har inte kommit så bra överens efter att han slog Aden, men han har slutat fråga mig vad jag gör längre. Och tiden med Aden har varit fantastisk. Aden, jag, Emma, Riley och Hassan är just nu i Sälen för att åka skidor i en vecka tillsammans. Riley och Asho gjorde slut för en vecka sedan så hon mår sådär just nu. Vi fick låna en lägenhet av Hannes rika farsa. Det snöade hela bilresan så det tog mer än 3 timmar som vi trodde det skulle ta. Snart ska vi äta tacos och förmodligen festa lite. Jag har alltid älskat att åka skidor, vi fick göra det med skolan några gånger när jag var barn. Inte för att jag är någon talang direkt men jag kan iallafall stå upp. 

Just när jag tar fram min hjälm känns det som om min mage vänder sig ut och in. Jag hinner precis rusha till toaletten innan jag spyr. Jag håller ett krampaktigt tag om toalettringen samtidigt som jag hulkar av gråt. Det känns som om mitt huvud ska sprängas och som min mage är tömd på allt innehåll. Trots det kommer det mer. Det luktar spya i hela badrummet. Jag känner en hand på min axel och hur någon håller om mig och för bort mitt stripiga hår från ansiktet. Efter ett tag sjunker jag ner och ser Emma titta på mig med forskande blick. 

Emma:

"Hur mår du?" frågar jag oroligt. Jag suckar. "Fruktansvärt." Jag förstår henne. Hon är likblek i ansiktet och har fläckar av spya på sin tröja. "Hur länge har du mått illa?" måste jag fråga. Det är inte likt Maryam att bli sjuk, hon har inte spytt sen i typ ettan. Hon tänker efter. "Till och från hela veckan," viskar hon med svag röst. Sen kommer jag på något men jag vill inte tro det så jag hjälper henne upp och ut till soffan i vardagsrummet. Hassan fixar liftkort och Aden, Asho och Riley handlar. jag ger henne ett glas vatten och hon ler svagt. Jag sätter mig långsamt bredvid henne. "Detta kommer vara svårt, men jag måste fråga dig.." börjar jag. "Har ni.. använder ni skydd?" Hon spärrar upp ögonen  "Ja! Jag är noga med det jag lovar!" Jag harklar mig. "Är du säker, varje gång?" Hon öppnar munnen som för att säga nått, men sen sjunker hon ihop och döljer sitt ansikte i händerna. Hon börjar snyfta och jag vaggar henne i min famn. "Men det kan inte stämma!" 

Jag kramar henne ännu hårdare, hon behöver mitt stöd som mest nu. "Jag vet, men jag hjälper dig alltid, okej?" Ytterdörren öppnas och jag hör Rileys röst. Maryam torkar sig snabbt under ögonen. "Ta det lugnt," lugnar jag henne. "Jag ber Riley åka och köpa ett graviditetstest direkt, och säger till de andra att du mår dåligt och ligger och vilar." Hon nickar och går till vårt rum.