Varg öga

Kap 11 Tårar??

Ylva pov

Jag vaknade med ett ryck. När jag öppnade ögonen så såg jag ett par stora röda ögon stirra tillbaka på mig.
" upp med dig latmask" fräste ögonen som tillhörde häxan från igår. Eller förra gången jag var vaken. Vilken dag är det idag ?
" res dig upp" bokstaverade hon tydligt med sina röda läppar. Och inte förens nu sjönk orden in i huvudet på mig och jag reste mig hastigt upp. Så hastigt att jag inte såg eller noterade hyllan ovanför mig innan jag slog i huvudet. Aj som inni he vete.
Jag rasa ihop igen på golvet och kollade runt i rummet jag var i samma rum som tidigare fast utan baconen. Undra vart hon har gjort av den?
Skärp dig nu du sitter fast i ett hus utan dörrar med en häxa och du tänker på bacon.
" jag sa res på dig " bokstaverade hon igen.
Mycket!!! Mycket!!! Argare.
Jag reste mig upp försiktigt och när jag kände hyllan mot huvudet tog jag ett litet kliv framåt.
Så jag inte skulle behöva stå med ryggen böjd fast ändå så litet att jag inte krockade in i häxan som stod framför mig med korslagda armar.
Hon var inte så mycket äldre en mig typ 16 kanske 17 och klädd i en svart tajt klänning med ett par klackar som var så höga att jag aldrig i livet skulle kunna gå i dom.
Med skorna så blev hon en dess längre än mig fast utan dom skulle nog jag vara längre ganska mycket längre faktiskt.
" jaha häxan va-" längre hann jag inte förens jag kände en svidande känsla vid mig kind. För i hel* ete hon slog mig. Hur vågade hon slå mig jag är ju förifasen varulv med super styrka och vaa? Hon slog mig.
" du skulle bara våga kalla mig det igen" fräste hon mellan samman bita tänder och vevade med fingret som en elvisp.
" vadå förnågot? Häxan??" Jag vet att det är dumt att reta upp en häxa men hon slog ju mig. Mig.
Fast hennes reaktion var oväntad. Små vatten droppar rann ner för hennes kinder. Nej det var tårar. Vad f*n hon gråter ju.

----------------------
Hej förlåt för super dålig uppdatering
Men tack till alla som har stjärnat min berättelse eller kommenterat
Men BYE