Varg öga

Kap 8 Häxan

Ylva pov
Jag vaknade av lukten av ägg och bacon. Mmmmmm jag älskar bokstavligt talat bacon det är så salt, smaskigt, gott, underbart nämnde jag salt. Jag satte mig upp i sängen och såg mig omkring. Var fasen är jag, juste jag är i stugan jag somnade i igår. Så smart av mig klart jag är på samma ställe som när jag somnade.

Mina ögon börjar automatiskt söka efter baconen och fann den stående på ett litet mörkt skrivbord av trä. Jag reste mig upp och såg att någon hade bytt kläder på mig. Istället för mina trasiga jeans och munkis hade jag på mig en blod röd klänning. Den var ganska kort och hade spets tyg på ryggen. Varför av alla plagg man kan ha på sig så har jag en klänning. Jag hata bokstavligt talat klänningar. Påminn mig om att spöa upp vem det nu var som satte på mig den här saken.

Okej jag har på mig en klänning, jag kan inte skifta, Nova är borta och jag sitter fast i en stuga vem vet var ? Det ända som kan rädda den här morgonen är bacon. Jag går med bestämda steg mot baconen som stod på andra sidan rummet. Just när jag ska sträcka fram handen för att ta det vita fatet fullt av bacon så får jag syn på en hund skål men en stor rå kött bit i.
" åh ursäkta köttet, jag var inte säker på om du skulle bli flickan eller hunden" sa en ljus kvinnoröst bakom mig. Jag vände mig hastigt om och fick se en lång smal kvinna med natt svart hår, hon hade också klänning fast hennes var svart och tajt riktigt tajt. Den nådde ända ner till marken och den låg efter henne i ett släp. Nästan som en svart bröllops eller en begravnings klänning. Jag rös till innan jag tog in vad hon hade sagt.
" Nova är ingen hund " morra jag fram mellan tänderna. Hon ska inte komma undan med att kalla Nova hund. Aldrig i hela mitt liv.
" nej du har kanske rätt en loppbiten skabb varg låter bättre " svara hon.
" du är en skabbig loppbiten skit hög" det var det värsta jag kunde komma på just nu.
" det där var inte snällt nu måste du BE om ursäkt " sa hon med extra betoning på be. Tror hon allvarligt att jag kommer be aldrig i livet eller döden för den delen .
" och om jag vägrar " säger jag prövande. Visst jag kan inte skifta men jag har fortfarande super varg styrka nog att kunna slå ner en människa.
" det vill du inte veta mitt barn be nu så vi kan glöma det här och bli vänner tycker inte du att det låte"
" aldrig att jag ber" avbröt jag. Och börja morra.
" du vet att det inte är snällt att avbryta när någon annan pratar" sa hon och jag slungades bakåt och slogs väggen bakom mig. Hela ryggen knaka till och jag hopas att jag inte bröt något. Vinden som helt plötsligt dök upp från ingen stans slutade blåsa och jag flämta till hon var ingen människa hon var en häxa.

---------------------
Jag lovade er ett nytt kapitel och här är det.
Tusen tack för 1,18 visningar/ läsningar det betyder så mycket för mig.
Glöm inte att rösta och kommentera
Puss och kram, skum banan