Betyder allt

68 7 0
                                    

 När han är framme hos Alex tvekar han, men går in ändå. Han måste få ett svar. Han går in, slår in portkoden och går upp för trapporna. Han når Alex lägenhet tvekar igen, men knackar. Alex går upp och öppnar dörren, hon möts av Josef och hon blir chockad. "Hej" säger hon förvånat och lite irriterat, hon ville inte träffa honom för tillfället. Inte mer än vad hon behövde i alla fall. "Alex kan jag snälla få komma in, vi måste prata det är viktigt" säger Josef stressigt och Alex kan inte hjälpa det. Hon måste släppa in honom. "Ja, absolut kom in" säger Alex samtidigt som hon går in framför Josef. Han stänger dörren bakom sig och hänger av sig jackan. Han går fram och tillbaka i rummet, orolig och nervös. Han drar sin hand i nacken. Alex observerar honom och märker tydligt att det är något som är fel. Hon sätter sig ned på en av barstolarna i köket. "Josef, vad är det?" frågar Alex och Josef stannar. Deras ögon möts och hundra känslor går genom Alex kropp på samma gång. "Alex, jag frågade dig innan idag om något är fel och du sa nej" började Josef. "Josef, det är inget" säger Alex irriterat. "Du blir ledsen efter att vi har varit hos mamman jag lägger min hand på ditt ben och tar snabbt bort den. Något är fel Alex och jag märker det på hela dig, jag vill ha tillbaka min Alex" säger Josef i en lugn ton och tittar på Alex. Alex känner hur tårarna samlas i hennes ögon och tillslut faller dem. "Josef...Du får skylla dig själv men jag kan inte vara DIN Alex just nu" säger Alex irriterat och snyftar . "Alex, har jag gjort något?" frågar Josef väl medveten om att det är något som han har gjort.. "Du kallar mig din Alex men samtidigt ser jag dig med en annan kvinna!t" säger Alex och tårarna blir fler. Josef drar  sin hand över hans mun och känner en känsla av ånger genom hela kroppen. 

"Alex...jag visste inte", börjar Josef. "VISSTE INTE? Josef , känner du inte mig? Du trodde inte att jag skulle tycka det var jobbigt att du hade en annan kvinna med dig till AW:? En kvinna som du kallar din flickvän. Men som du sa då, det vi hade var ju inget riktigt. " säger Alex. Josef vet inte vad han skäms över vad han hade sagt. Han stod istället tyst och var paralyserad. "Eller det vi hade betydde inget för dig? När jag följde med dig till läkaren och jag tvättade dina sår. När vi låg på morgonen i din säng" sa Alex och Josef tårar som började falla längst hans kind. "Alex, det var bara något jag sa för jag ville inte att det skulle bli någonting, du betyder allt för mig" säger Josef och kramar om Alex hårt. Samtidigt som Alex vill tvinga bort Josef stannar hon i hans famn för hon känner sig trygg där. "Det kanske var bäst ändå med tanke på jobbet" säger Alex samtidigt som fler tårar faller ned längs hennes kinder. Josef lägger sin haka på toppen av Alex huvud och så står de i flera minuter innan de släpper varandra. "Alex du betyder verkligen allt, jag menade inte vad jag sa" säger Josef och Alex nickar. Hon lägger försiktigt handen på hans kind och kysste honom lätt. Inte som en kärleksfull kyss, mer som om man säger hejdå till någon. Josef sätter på sig jackan och går ut genom dörren,han kör hem och lägger sig i en säng tillsammans med sin flickvän. Alex däremot sover hon själv i en tom säng och somnar i takt med sina tårar. Kudden är blöt av alla hennes tårar och den blöta kudden somnar Alex på. Josef vaknar nästa dag och känner sig tom på insidan, precis som om den saknar något. Han visste exakt vad det var han saknade. Josef vänder sig om och på andra sidan ligger hans flickvän Hanna. Han smyger upp försiktigt, tar en dusch, äter frukost och kör till jobbet. När han kommer till jobbet vid åtta träffar han Alex och de står en stund tillsammans med resten av sina kollegor och pratar innan de har en kort briefing om vad som händer under dagen. Josef och Alex ska prata med Desires ex idag, det har också uppkommit att mammans före detta och Desire inte kom så bra överens så de tänkte åka ut och prata med båda två idag.

"Ska vi dra då?" frågar Alex och ler mot Josef. Det var ett tag sedan hon log mot mig, tänker Josef. Josef ler tillbaka och nickar. De lämnar rummet och åker ned i hissen. De är ensamma. "Alex" säger Josef och sväljer hårt. "Ja?" säger Alex försiktigt och vänder blicken mot Josef. "Förlåt" säger han och deras blickar möts. Josefs blick ser smärtsam ut. Alex tar tag i hans hand och ler försiktigt. Hiss dörrarna öppnas och på andra sidan står Hanna. Josef vänder blicken och Alex släpper snabbt Josefs hand. "Hej?" säger Hanna och rynkar pannan. "Hej, vad gör du här?" frågar Josef samtidigt som han och Alex går ur hissen. "Du glömde den i morse" säger Hanna och ger Josef hans polis-id. "Tack" säger Josef och ger Hanna en snabb kyss. Alex går en bit därifrån, hon blev bara obekväm. "Jag måste verkligen sticka" säger Josef och nickar mot Alex. "Jobbar ni alltid tillsammans?" frågar Hanna. "Oftast, jag och Alex är ett bra team" säger Josef och Hanna nickar långsamt. "Vi ses ikväll" säger Josef kysser henne på kinden och går därifrån. Kvar står Hanna ensam och ser Josef och Alex gå mot bilarna. "Jag kör idag" säger Josef och går mot sin bil. "Fine" säger Alex och himlar med ögonen. Josef flinar åt henne innan de hoppar in i bilen och kör mot Desires ex, Milton. När de kommer fram till huset så hoppar Josef och Alex ut ur bilen och knackar på. "Hej" säger den mörkhåriga mannen som står med ett barn i famnen. "Hej, jag heter Alexandra Beijer och detta är min kollega Josef Eriksson, vi kommer från polisen. Hade vi kunnat prata lite?" frågar Alex och Josef visar upp sin id. Milton nickar och de går in. De sätter sig runt soffbordet. "När såg du senaste Desire Bohlin?" frågade Alex. "Jadå det är väl sju år sedan" svarar Milton. "Vadå har det hänt henne något?" frågar Milton. "Ja, hon hittades död häromdagen" säger Alex. "Usch", svarar Milton. "Hade du och Desire en bra relation när ni avslutade er relation?" frågar Josef. "Nej, jag var rätt nere i skiten med både alkohol och droger. Det var därför vi gjorde slut, jag har knappt pratat med henne sedan dess. Jag har liksom fått ordning på allting nu, gift och har barn" säger Milton och ler. "Vet du någon som ville henne illa när ni sågs?" frågar Alex. "Jo men hon kom aldrig överens med Agnetas nya kille Kenny, de bråkade ofta och han var rätt aggressiv" säger Milton och både Josef och Alex nickar. "Tack då" säger Alex. "Jag hoppas ni löser det" säger Milton samtidigt som han skakar först Josef och sedan Alex hand. Josef och Alex går tillbaka ut till bilen och båda är eniga om att han inte är inblandad. Han har haft sina problem men verkar ha fått ordning på sitt liv. Men den där Kenny, han är intressant. Josef och Alex kör direkt ut till Helmershus, det ligger en bit utanför och de kör dit. Josef knackar på dörren, huset ser ut som om det skulle falla isär i vilken sekund som helst. Ingen öppnar så Josef och Alex bestämmer sig för att gå runt på baksidan. Josef hör inte en utan två smällar. Han hör Alex ropa att hon är polis och han hör en tredje smäll. Josef springer till andra sidan på vägen, ropar han "ALEX!". När Josef kommer fram så ser han Alex och Kenny så stryper Kenny Alex. Josef drar sin pistol och Kenny ställer sig rakt upp och håller en kniv mot Alex strupe. Josef följer Kenny samtidigt som han pratar med honom, ber honom släppa kniven. Men det hjälper inte. Kenny går sakta mot ytterdörren, Josef ser sin chans. Han laddar vapnet och är på väg att skjuta men Kenny hinner undan och låser dörren. "FAN!" skriker Josef samtidigt som han tar upp sin mobil för att ringa på förstärkning, springer han och letar efter en annan väg in. Han hör Alex skrika och paniken i Josef ökar. Han måste få ut henne och det är nu.

Det kommer aldrig va över för migWo Geschichten leben. Entdecke jetzt