Det kommer aldrig va över för mig

Bossen

Kollegorna tittar på Josef och Alex och småflinar lite. Det skulle ta ett tag att vänja sig med att Alex och Josef var ett par och inte bara något som diskuterats när de inte var i närheten. Steinar och Jenny tittar på Josef och Alex med stora leenden. Alex tittar på dem och ler tillbaka. "Vadå?" frågar Josef samtidigt som han skrattar lite. "Nej men...ni är väldigt söta bara" säger Jenny och ler. Alex och Josef tittar på varandra och sedan tillbaka till Steinar och Jenny. "Jadu...vad kan jag säga?" säger Alex och skrattar lite. "Okej men kan vi prata lite allvar igen?" frågar Oskar samtidigt som han sätter sig ned på handduken. "Ja men absolut" säger Steinar. "Asså jag fattar att ni blev ett par typ på sjukhuset eller whatever men kastade du typ ut Hanna?" frågar Oskar nyfiket. "Ja...eller både ja och nej. Jag...jag ville finnas där för Alex och efter det som hon gick igenom så fanns det inget annat alternativ. Hanna visste att Alex var mitt ex och jag..." säger Josef och kliar sig lite i bakhuvudet. "Vadå så du slängde ut henne?" frågar Oskar igen. Josef sneglar på Alex, sen tillbaka på Oskar och kliar sig i bakhuvudet. "Fy fan vad taskigt Josef" säger Oskar och Alex vänder blicken mot Oskar. "Okej men lägg ned, vi har inte berättat allt för er. Josef är ingen hemsk människa som bara kastar ut personer hur som helst. Den där dagen på sjukhuset fick jag och Josef reda på att vi fått ett missfall på ett barn vi inte visste existerade. Josef fanns där för mig och han erbjöd sitt hem till mig. Josef insåg att hans känslor fanns kvar och berättade det för Hanna innan jag flyttade dit, säger Alex irriterat

. De såg förvånat på Alex, ingen var väl beredd på att hon skulle säga något. Men hon gjorde det. "Förlåt Josef...jag visste inte" säger Oskar efter en stund. "Men herregud det är lugnt, svårt för er att veta det" säger Josef och ler. "Men hur är det nu då?" frågar Jenny. "Jo men det är bättre än då. Jag känner mig mer stabil och såklart gör det fortfarande ont men inte på samma sätt som innan" förklarar Alex och kollegorna nickar. "Ska vi spela kubb?" frågar Steinar och slår ihop sina händer. De nickar och ställer upp med två lag. Efter att Alex och Josef har umgåtts med sina kollegor åker de hem runt halv två. Alex låser upp dörren och öppnar den. "Det känns skönt ändå" säger Alex. "Vadå?" frågar Josef nyfiket. "Nämen att du vet, vi har berättat för dem. Vi kan vara lite mer öppna när vi inte jobbar liksom" förklarar Alex samtidigt som hon går in i badrummet med Josef efter sig. "Jag håller" säger Josef samtidigt som han börjar borsta tänderna. "Jag är ganska glad att vi ska åka iväg ett tag iallafall. Vi kan koppla av på ett annat sätt" säger Alex och Josef slår händerna om Alex midja. "Ja, och att jag får göra det med dig är jag väldigt glad över" säger Josef och kysser Alex på kinden. De båda byter om till de som de vanligtvis brukar sova i och somnar i varandras armar. Nästa dag börjar Josef springa omkring i lägenheten i stress, han hade helt glömt bort att Tobban hade permis idag och fick skynda sig bort till anstalten. Alex tog en snabb dusch och hann fixa sitt smink och hår. Hon plockar snabbt undan på borden och bäddar deras säng. Samtidigt på anstalten står tobban redo med väskan i handen. "Hej brorsan" säger Tobban när Josef kommer ut ur bilen. "Hej Tobban, läget?" frågar Josef och Tobban nickar. "Du glömde mig eller hur?" frågar Tobban och skrattar åt Josef som kliar sig oskyldigt i nacken. "Ska vi dra eller?" frågar Josef och byter samtalsämne. Josef och Tobban ger varandra en kram innan de hoppar in i bilen och kör mot Josefs lägenhet. "Jag behöver att du beter dig nu, för att Alex är här och ja" säger Josef och sneglar på Tobban. "Vem då? Alex , din chef?" frågar Tobban nyfiket. "Ja..men jag föredrar att du säger Alex, din flickvän eller något. De låter så fel när du säger din chef. Vi jobbar liksom inte nu" säger Josef och Tobban nickar. Josef parkerar bilen och de hoppar av. De fortsätter in i lägenheten och Tobban öppnar dörren. "Hej!" säger Alex glatt. 

"Tjena Bossen" säger Tobban och Alex skrattar lite. "Asså jag hade rätt! NI knullar ju" säger Tobban samtidigt som han slänger sig i soffan. "Man behöver ju inte säga att vi knullar eller jo det gör vi ju men vi är ju faktiskt ett par" säger Alex och lägger armarna i kors. Hennes ansikte blir rödare och rödare men hon håller ändå fast vid vad hon sade. "Tack för den infon Alex" säger Tobban och skrattar lite. "Någon som är hungrig? Jag har inte ätit frukost än" frågar Alex och Tobban nickar. "Jag kan nog också ta något" säger Josef och Alex nickar. "Vad som dock förvånar mig är att klockan är snart tolv och du har inte ätit frukost än" säger Tobban och tittar på Alex. "Nej jag vet men vår morgon blev ju lite stressad om man säger så. Plus att vi var på AW till typ halv två igår" säger Alex. "Ska vi köra iväg och äta?" frågar Josef. "Nej men jag kör till Max och fixar mat så kan väl ni snacka eller något så länge. Ta vara på tiden nu. Det blev ju inte så mycket sist" säger Alex och skrattar lite. Hon går fram till Josef och ger honom en kyss innan hon lämnar lägenheten. "Asså jag förstår inte hur du har lyckats få en sån snygg brud" säger Tobban och flinar lite. "Visst är det sjukt" säger Josef tillbaka och ler. "Du är fan kär på riktigt brorsan" säger Tobban och Josef nickar. "Hur blev det ni då?" frågar Tobban. Josef förklarar de senaste månaderna och det tar på Tobban att få reda på allt som hans bror gått igenom. Ett tag senare var Alex tillbaka och de pratade mest. Alex och Tobban fick en riktigt chans att lära känna varandra. 

Förlåt för dålig uppdatering men det har tagit helt stopp och jag vet inte vad jag ska skriva om. Men det kommer bli sämre uppdatering även denna veckan då jag ska iväg på semester men jag ska föröka uppdatera bättre efter jag varit iväg. Jag slutade även jobba denna veckan och mina kvällar är mer lediga att skriva på. 
Många kramar flisan <3