The Trip

Kapitel 18 - brännbolls-matchen

Suger på att hitta på "titlar" till varje kapitel...
MEN! Här kommer ett LÅÅÅÅNGT kapitel😃
€|$_£}^\<_#{>|£.£_•{=#

Felix perspektiv:

"Kan vi inte åka och spela brännboll någonstans?" Sa Omar och kollade ut genom det stora fönstret som täckte hela väggen.

Jag tittade ut genom fönstret, Solen lyste och inga moln fanns på himlen.

Jag såg den stora gräsplätten som låg några hus bort härifrån.

"Ja! Typ leta upp några främlingar och spela med dom!?" Sa Elvira ivrigt och satte sig rakt upp.
Alla tittade på henne och började flina åt hennes beteende.

Hennes ansiktsuttryck var glatt och ivrigt.

"Gör du det!" sa Oscar och flina.
"Men på riktigt, vi borde göra det! Det är ju sommar!" Sa hon och sprang fram till Omar vid det stora fönstret.

Ogge flina igen.

Menade hon allvar?
Hon är knäpp!

Men...Det kanske blir kul...

"Eeh...Jag är på!" sa jag och räckte upp handen lite försiktigt.

Elvira kollade med ett glatt leende mot mig.

"Omar?" Sa hon och vände sig mot honom.

"Asså... Okej." Sa han och Elvira log.

"Yes!!" Sa hon gav mig en high five.

"Men vänta! Bara om Oscar & Ogge är med på det" la han till.

"Ogge? Please..." Sa jag och satte mig på knä framför honom och knäppte händerna som att jag bad.

"Du är knäpp..." Sa han och flina.

"Jag vet...?" Sa hon lite för självsäkert.

"Okejdå" sa han och Elvira skratta.

"Oscar....?" Sa hon och ställde sig framför honom med armarna i kors.

"Nej, jag sitter bra här" sa han och Elvira såg sur ut.

"Kom igen Oscar..." Sa hon.

"Nej" sa han och flina.

"Men kom igen! svikareee" sa hon och knuffade honom så han på något klumpigt sätt ramlade ner från soffan.

Elvira började skratta så mycket så hon var tvungen att sätta sig ner på knäna.

Hennes otroligt roliga och söta skratt gjorde så att vi andra också började skratta.
Vi satt/låg och skrattade i säkert tio minuter innan Oscar äntligen sa ja.

Oscars perspektiv:

"Har du tagit alla grejer, Felix?" Frågade jag honom och han nicka och höll upp den gula bollen och två slagträn.

Omar och Elvira gick en bit i förväg för att leta efter några främlingar.

"Såå... Läget med dig då?" Frågade Ogge och tittade på Felix som log och tittade rakt fram mot Elvira. jag flina.

"Ja, hur är det det med dig, Felix?" Sa jag och tittade på honom.

Han tittade förvirrat på oss när han hört sitt namn.

"Varför stirrar ni på mig?" Frågade han.

"Hur äre med dig?" Frågade Ogge igen.

"Bra?" Sa han fortfarande lika förvirrat.

"Åååh, tönt... Hur går det med dig och Elvira?" Sa jag.

"Eeeh, bra, tror jag" sa han och log lite försiktigt.