Fenix: Född ur askan

Kapitel 9-Förberedelser.

Tunneln fortsatte i vad som kändes som en evighet av tvära svängar och stenar att ducka under. Flera gånger hade Fenix inte upptäckt de lägre bitarna av taket och gått rakt in i dem. Fast det var inte hennes enda problem, för faklan började dö ut och snart skulle hon inte längre kunna se för huvudtaget.  
 "Hörru Nin, är vi där snart för jag kommer snart ha ett problem!" Fågeln som fortfarande flög framför henne kraxade bara till svar och svängde tvärt för att börja följa en annan tunnel. Irriterat följde Fenix efter medan hon försökte skydda den döende elden så gott hon kunde. 
 "Jag vet inte om du är medveten om det, men vi människor har inget bra mörkerseende". Varför hon fortfarande pratade med fågeln visste hon inte, men av någon anledning kändes det som om det vore normalt, trots att hon oftast höll sig tyst till och med bland människor. 

   Plötsligt kände hon något mot sitt ansikte, något som kändes väldigt mycket som en vindpust.
 Den lilla elden som fortfarande brann vajade till mer än vanligt. 

 "Snälla säg inte att det där var inbillning!"
Efter ännu ett krax från Nins håll och en sväng senare stod hon med korpen på axeln och solljus mot sitt ansikte. Hålet i jordtaket var litet, men tillräckligt stort för henne att ta sig ut genom.
 "Jag skulle tacka gud, men du har hjälpt mig mer än hon någonsin gjort". Ett litet leende spelade på hennes läppar när den svarta fågeln pickade henne på kinden. Dock suddade hon genast ut det när hon märkte vad hon höll på med.
  "Berätta det där för någon och jag gör kuddstoppning av dig!"

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

"Så han hittade häxan och hon dödade honom? Varför då?" 
   "För sista gången Adrien, jag vet inte. Det är väl vad häxor gör?" Himer gav ifrån sig en djup suck när han såg att den yngre brodern var redo att ifrågasätta honom igen.
   De gick längst kullerstensgatan på torget och letade efter ett bageri bland de små byggnaderna. Deras matförråd hade inte varit särskilt stort från början och de visste inte när de skulle stöta på en by igen, så en påfyllning verkade som en bra idé.
   "Var det allt?" 
"Vadå?" 
   "Jag menar, så han dog bara?" De stannade utanför en stuga i hörnet av torget. Ovanför den nyslipade dörren hängde en träskylt med texten "Bageri". 
   "Nej, tydligen vandrar han omkring huvudlös och attackerar de som kommer för nära". Dörren gnisslade lite när Himer öppnade den och klev in. Luften som slog emot hans ansikte var tjock och doftade som nybakat bröd och eld.
Jag hoppas verkligen att det inte är alltför dyrt. Tänkte han bekymrat och lekte med den lilla pengapåsen han hade i fickan.

Rummet var inte särskilt stort, men det var inte heller litet, och väggarna var fulla av hyllor med bröd i alla dess slag. En limpa som verkade inehålla lingon drog till sig den äldre broderns uppmärksamhet, men han antog att det inte var inom deras budget.
   "Hur arg tror du att Retrik skulle bli om vi köpte det där?" Frågade han och pekade på brödet. Den äldste utav dem hade stannat i värdshuset för att, med hjälp av värdshusvärden, bestämma vilken väg de borde ta när det är dags att lämna den lilla byn, vilket förhoppningsvis var snart.
   "Adrien?" När han inte fick något svar vände han sig om och insåg att den yngre inte längre stod bakom honom. Genast tog paniken över och han rusade fram till dörren.
Jag vänder ryggen till i några sekunder och det här händer!  Fast när han slet upp dörren till butiken möttes han av sin yngre broder som stod som förstelnad på den lilla trappan. Han verkadde vara försjunken i tankar, och när Himer försökte kalla på honom svarade han inte. 
   "Adrien!" Han testade ruska honom och äntligen ryckte den yngre till och lyfte förvirrat blicken. 
"Han är inte här va?" Frågan förvirrade den äldre tills han mindes vad de hade pratat om tidigare. Han suckade djupt och var glad över att Retrik inte var här, för han hade tappat vettet.
   "Nej Adrien, det var bara en dum saga. Kom igen nu du vet hur Retrik blir!" Den yngre nickade och följde med honom in i butiken igen.