"Izabela, berätta om dig själv!" Säger Omar, som sitter på soffan som är i Felix's rum. Klockan är nu 18:00 och vi har flyttat oss till Felix's rum. Jag, Felix och Oscar sitter på Felix's stora säng, medan Omar och Ogge sitter i den lilla soffan.
"Okej..." Börjar jag med och fortsätter sedan.
"Ehm jag heter Izabela Sandman och är 17 år gammal, född 98. Jag är är halv svensk, halv makedonsk. Felix är min kusin. Jag har en bästavän som heter Melisa och även hon är 17. Jag åker konståkning och det finns väl inte så mycket mer att säga" jag ler lite och kollar ner. Jag är så tråkig, tänk så gillar dom mig inte?!
"Konståkning, det är väl det där när man åker skridskor och hoppar runt lite?!" Hör jag Omar säga. Jag kollar upp lite.
"Aa typ hahah!"
"Ni kan få se videos om ni vill?"
Frågar Felix. Jag kollar på honom och slår till han på armen.
"Nej nej nej!!" Säger jag och kollar på Felix med en allvarlig blick.
Han bryr sig inte om mina protester utan han tar fram sin mobil och börjar visa killarna videos. Sakta reser jag mig upp från sängen och går försiktigt ut från rummet och ner för trapporna. Mina steg riktar jag mot köket och börjar leta efter mat. Idag får det bli pannkakor. Om killarna är som Felix, vilket jag tror att dom är, så gör jag extra mycket smet för att det ska finnas pannkakor till mig också. En barstol drar jag till spisen. En tallrik tar jag även fram, som jag kan lägga pannkakorna på, och ställer den bredvid spisen och sätter mig på stolen. Mycket skönare att sitta ner än att stå upp. Fler och fler pannkakor läggs på tallriken. Steg hörs ner för trappan och någon går in i köket. Utan att kolla vem det är fortsätter jag på nästa pannkaka. Häller i smet i stekpannan och väntar.
"Fan vad gott med pannkakor!" Hör jag en röst säga precis bakom mig och så lättskrämd som jag är, hoppar jag till där jag sitter i stolen. Jag vänder mig om och ser Ogge sätta sig ner på en av barstolarna vid köksön med en energidryck i handen. Mobilen tar han upp från fickan och lägger den på bordet.
"Shit vad rädd jag blev!" Säger jag och börjar på en ny pannkaka.
"Märkte det, förlåt!" Hör jag Ogge säga bakom mig.
"Hahah lugnt!" Jag vänder mig om och kollar på Ogge. Han sitter lite lätt böjd i ryggen och med mobilen i handen. Det ser ut som att han smsar med någon. Han är så fin. Hans hår ligger perfekt och hela han är perfekt.
Men Gud!! Vad säger jag?! Så kan jag inte tänka, nej nej nej!! Jag vänder mig om och fortsätter med pannkakorna."Killar, vill ni ha pannkakor?!" Jag står vid dörren och kollar på Felix, Omar och Oscar som sitter i Felix's soffa och spelar något, typ FIFA. Har ingen aning faktiskt... Fort reser sig dom upp och springer ner till köket där Ogge redan sitter. Han stannade faktiskt kvar och vi började prata. Det kändes som att jag hade känt Ogge i flera år men det har egentligen bara gått några timmar. Jag känner att jag kan vara mig själv med honom. Han är speciell, speciell på ett bra sätt. Han får mig att känna på ett speciellt sätt och jag gillar det, väldigt mycket. Jag går ner för trappen och vidare mot köket. Alla killar har redan börjat äta av pannkakorna och även jag börjar så fort jag har satt mig ner.
"Gud vad goda!" Säger Oscar och stoppar in en bit till i munnen.
"Tack!" Jag ler blygt och fortsätter äta.
"Lika goda som vanligt!" Säger Felix och pussar mig på kinden.
Jag ler stort mot honom och vi alla fortsätter äta i tystnad, men ingen pinsam tystnad.Pannkakorna är uppätna och vi alla sitter i vardagsrummet i soffan. Jag har tagit på mig andra kläder, ett par mjuks shorts som jag har lämnat kvar här och en av Felix's T-shirt som är riktigt stor på mig. Så är det när man är kort och liten. Jag är bara 158cm lång.... På vänster sida om mig ligger Felix, alltså på kanten av soffan där man kan ligga ner. Jag halvsitter med fötterna på bordet framför. På höger sida om mig har jag Ogge som precis som jag, sitter med fötterna på bordet. Men eftersom att Ogge är så lång så kan han sitta ganska normalt, medan jag nästan behöver ligga ner för att nå med fötterna till bordet. Oscar sitter bredvid Ogge och sedan ligger Omar precis som Felix fast på andra kanten av soffan. På teven visas det en tråkig komedi. Eller jag tycker den är tråkig, killarna verkar gilla den. Jag reser mig upp från soffan, går upp till Felix's rum och tar den mysiga filten som han har. Min mobil som satt på laddning tar jag också. Lite försiktigt joggar jag ner för trappen och sätter mig på samma plats. Jag möter Ogges ögon och ler. Filten lägger jag över min ben och fötterna lägger jag på bordet igen. Ogge sätter sig närmare och lägger filten över hans ben också. Försiktigt kollar jag upp och möter dom fina blåa ögonen. Ogge ler och jag kollar ner i min mobil. Jag går in på instagram och börjar kolla igenom mitt flöde. Jag ska precis gå ut från instagram när en hand tar min mobil. Ogge skriver något och jag lutar mig lite mot honom för att se vad han gör. Han gjorde så att jag började följa honom. Jag ler och lutar mitt huvud mot hans axel. Hans vänstra arm smyger sig bakom min rygg och placerar sig på min höft under filten. Återigen så ler jag. Denna kille gör mig galen och jag har bara känt honom i några timmar. Ogge går in på kameran och sedan riktar mobilen mot oss så att vi båda syns på skärmen. Mitt huvud ligger kvar på Ogges axel och han lutar sitt huvud på mitt. Jag ler stort och samma gör Ogge. Med ett lätt klick på plus-knappen på sidan av mobilen, tar Ogge en bild på oss. Ett svart och vitt filter lägger han på bilden och lägger ut den med bara ett rött hjärta som text. Ganska tur att jag är privat och att det inte är några Foooers som följer mig. Vem vet vad som hade hänt om Foooers såg denna bild?! Ogge går ut från instagram och vidare mot mina kontakter. Där lägger han in sitt nummer och skriver "Oscar😘❤️" som namn. Ett sms skickar han till sig själv och lägger sedan in Oscars och Omars nummer. Oscars namn blev "Enestad💙" och Omars blev "Rudberg💚". Även till dom skickar han sms och skriver att det är jag. Min mobil får jag tillbaka och istället tar han upp sin mobil. Så fort han har låst upp den, går han in på meddelanden för att lägga till mitt nummer. Innan han hinner skriva något namn till mig, tar jag mobilen ifrån honom. Med ett leende skriver jag "Min prinsessa❤️" som namn. Sparar det och går in på kameran för att ta lite selfies. Selfies är något som jag är beroende av, asså jag skojar inte. Jag är verkligen beroende av det. Min mobil är full av selfies. Många selfies tar jag med Ogges mobil. En bild är på när han pussar mig på kinden och jag ler stort. Den skickar jag till mig själv och ger tillbaka mobilen till Ogge. Bilden sparar jag och sätter som bakgrund på min låsskärm.
"Oj oj oj! Izabela och Ogge verkar ha det riktigt mysigt!" Utbrister en röst helt plötsligt. Jag var inte beredd på att något skulle börja prata så högt, så jag hoppar till. Ett litet tjut kommer även från min mun.
"Oh gosh! Shit vad rädd jag blev!" Säger jag och sätter handen på bröstet vid hjärtat. Killarna bara skrattar åt mig och jag blir lite röd i ansiktet. Att jag alltid ska rodna av allt. Filten drar jag över mig och lutar mig mot Ogges axel igen. Men försiktigt dras filten ner och Ogges fina ansikte syns.
"Göm inte ditt fina ansikte" viskar han och ler. Jag rodnar igen och betydligt mycket mer. Jag har aldrig fått en komplimang av en kille som inte är Felix.
"Ni kommer bli tillsammans, I know it." Hör jag Omar säga.
"Håller med! Men jag tror att dom i alla fall kommer ha kyssts inom tre veckor." Säger Oscar och mitt ansikte blir bara rödare och rödare.
"Om du krossar hennes hjärta, krossar jag ditt ansikte!" Felix säger det med en allvarlig blick och med en otroligt seriös röst.
------------------------------
Hoppas ni gillade detta kapitel😄 rösta gärna om ni tyckte om det och kommentera vad ni tyckte.På instagram har jag en fanpage till killarna som heter FoooerMolander, följ mig gärna💜
Ni kan även följa mig på Twitter, där heter jag IzzyStepanovski 💙
/Bellz💕
YOU ARE READING
Felix's kusin och.... (Discontinued)
FanfictionTFC/O.M Hur är det egentligen att vara kusin med Felix Sandman? Är livet perfekt då?